Då är det inte så, att man önskar sig att promenera, när man inte är tvungen för att Baloo måste komma ut. Just en sån dag har det varit i dag. Så har vi fått veta att det ska bli rejält med snö, nere hos oss också. Blåst också. Bevare mig väl.
De här väntar jag på i alla fall. Men det tar väl ett tag till. Vitsipporna är ju vårens blommor och de lär inte visa sig på ett tag då.
Inte är det frost heller, så man får se nåt vackert. Jag är gnällig idag. Det vet jag, men det känns inte så bra, när det inte är varmt och vackert ute.
Håll nu tummarna så det blir fint väder i morgon och speciellt på tisdag. Men nu slutar jag med gnället och kryper till kojs med en god bok i stället.
Oj, jag har ju glömt att äta min så att säga obligatoriska yoghurt i kväll. Det får jag ju göra innan jag går att lägga mig då.
Dagens Citat:
Vad en generation anser vara lyx
anser nästa vara en nödvändighet.
Anthony Crosland.
♥♥♥
Glöm inte min Reseblogg. Klicka på jordgloben så kommer du dit.
Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar!
Så här såg det ut i morse, när det hade blivit ljust ute. Vi har verkligen ingen dålig utsikt från vår balkong. Men inte är det vanligt att se den så här hos oss vid denna tiden på året.
Frost i träden till och med på förmiddagen. Men nog ser väl träden fina ut med sitt "silver"?
Jag som har blivit begåvad med en ny vårkappa. Den går ju inte att använda nu i kylan. Men den blir nog till nytta lite senare.
Den går att variera lite också med kragen. Den kan vara både uppknäppt och högknäppt. Hur knäppt låter inte det? Den fanns i gröna nyanser också, men jag är inte så förtjust i grönt och passar inte så bra i det heller. Det är Combina Shop, som har mängder av fina kappor och jackor för våren nu.
Idag var vi på Väla igen. Vid lunchdags satte vi oss på Schillers och åt varsin sån här stekt macka med ost och sallad. Den var fin med en kopp kaffe till.
I kväll fick Baloo en knäpp. Han klättrade upp och la sig ovanpå mig i soffan och ville ha kel. Ärligt talat, så ville jag det med. Det är Sibbe, som har tagit bilderna.
Det lyser en stark lampa alldeles ovanför mig, så resultatet blev väl lite grått.
Jag försökte bättra bilderna med Picasa 3, som jag har på datorn. Det programmet hjälper till att rätta upp eventuella sneda bilder och man kan förbättra dem också. Jag försökte i alla fall.
Det är inte nådigt att ha en sån luns ovanpå sig. Han väger i alla fall över 40 kilo.
Han är vår lilla Pussgurka. Skönt att vi får låna honom ibland. P.S. Jag höll på att göra ett inlägg i min Reseblogg, men datorn stängde sig och nu är klockan så mycket, att det inte blir gjort förrän i morgon, kanske på förmiddagen. Då tänkte jag visa vad det finns för märkliga växter i den Botaniska Trädgården i Puerto. D.S.
Dagens Citat:
Ingenting försummar vi så ofta och oåterkalleligt,
som det tillfälle som erbjuds oss varje dag.
Marie von Ebner-Eschenbach.
♥♥♥
Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥
Igår lämnade ju Matte Baloo till oss, för att hon skulle resa till Thailand. Att han förstod vad som komma skulle, var nog att hon hade tagit med sej hans älsklingsleksaker, kom jag på i morse. Det var bland annat en stor ful råtta, som piper.
I morse, ja. Vi vaknade vid 8-tiden och Sibbe, som brukar ta ut honom på morgnarna, gick till fönstret och kikade ut, för vi hade lovat Matte att kolla hennes bilparkering. Då fanns det en sjudygnsparkering ledig, så han bad mej följa med ut med Baloo, medan han flyttade hennes bil. Då behöver vi inte flytta den förrän om en vecka. Visst följde jag med, trots att jag var så morgontrött, otvättad, otandborstad och okammad.
Det behövs inte så lång promenad på morgonen för han brukar göra ifrån sej rätt snabbt. Vädret var fint med få moln på himlen. Temperaturen på plus 3, men vattenpölarna var frusna, så det hade varit frost under natten. Det var riktigt skönt och var gott sen att komma upp igen och ge Baloo mat och själva äta frukost också.
Först åt vi pannkakor med sylt och glass till lunch och sen kikade vi på en film med Sandra Bullock och Bill Pullman från 1995: Medan du sov.
Men så behövde vi gå en lång runda med vår gosse, så vi spelade in fortsättningen och kom ut på en härlig promenad. Baloo var busig, som han brukar vara, när han behöver motion. Då tar han kopplet i munnen, för att han och jag ska ha dragkamp. Nu dröjer det nog inte så länge till förrän han vinner över mej. En Berner Sennen är ju vallhund, draghund och vakthund, så han ser efter att Sibbe följer med också, när han kommer efter oss.
Det är jag som tar hand om kopplet, när vi är ute tillsammans, för det är inte så lätt att ha både hundkoppel och krycka på en gång.
Nu framåt kvällskvisten, så har vi sett färdigt filmen och då fick jag syn på en fin solnedgång från vår balkong. Åt andra hållet såg Sibbe att månen var stor och fin.
Nu ligger Baloo på golvet i hallen och Sibbe står vid spisen och föder barn. Nej det sista var ju inte riktigt rätt. Men han står där i alla fall. Resutatet blev köttfärssås och pasta i form av Farfallerosetter. Det var jättegott.
Glöm inte min Reseblogg. Nytt avsnitt finns! Klicka på jordgloben så kommer du dit. Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥
Jag ville bara önska mina flitiga läsare att det blir en trevlig och fin Nyårsafton i morgon. Puss på er allihop. Men bilden är ju egentligen fel, för jag är ju ingen kille. Men jag har ju flest besökare av tjejer. Men killarna kan ju också ta åt sej om dom vill.
I morse skådade mitt öga den här utsikten från vår balkong. Det var frost på träden och det såg riktigt fint ut.
Här kan du se hur det egntligen ser ut, för den förra bilden var inzoomad. Jag har ju visat den här utsikten förr, men då var det utan frostiga träd.
Vi har en genomgående lägenhet, så på andra hållet har vi en liten park, där bland annat det här trädet står. Det var också fint med frost på. Förr fanns det stora råkbon i det, men de har försvunnit och råkorna med dem.
Vi har vår bil i garage och vi skulle iväg till Väla idag. Sibbe hämtade bilen och körde hem för att hämta mej. Medan bilen stod parkerad bara ett litet tag, så lade sej frosten på bilen också. Så för första (snarare sista) gången kanske i år, så fick vi hjälpas åt att skrapa rutorna fria från is. Vägarna var mycket ishala idag, så det var nästan med livet som insats man gav sej iväg.
Mitt hjärta bankar för alla mina trogna läsare och hoppas på ett härligt liv för er alla.
