JAG HAR VARIT RÄTT FLITIG IDAG.

I förmiddags färgade Sibbe mitt hår. Jag hade alldeles för lång utväxt, så det var nödvändigt. Nu kan jag i alla fall visa mej, utan att skämmas för de vita benorna uppe i skulten. Förr, innan jag blev pensionerad färgade jag alltid håret själv med henna. Men efter det har Sibbe hjälpt till med friseringen. Jag åker förstås på att klippa honom med rakmaskinen på tvåans avstånd.

Men det ordade vi inte, innan Jessica kom med Baloo. Hon var bjuden på nåt trevligt med övernattning, så han ska bli hos oss i natt också. Det var verkligen längesen. Men han är rolig, för när hon skulle gå, så såg han så underlig ut. Precis som om han visste, att de inte skulle ses förrän i morgon, onsdag.

Sibbe gick ut med honom ett par gånger under dagen, men när det redan var mörkt tog jag honom med mig ut. Baloo kom nämligen fram till mej och kröp upp i mitt knä, där jag satt i soffan och stickade. Det skulle klias och kelas. Men när han var nöjd, fick jag ner honom på golvet och då satte han sej och tittade ordentligt på mej. Då förstod jag ju, att det var dags för mej att klä på mej och gå ut med honom.

Vår promenad brukar ju gå över bilparkeringen, som finns ovanför parken utanför vårt hus. Det var alltså mörkt ute, så jag programmerade kameran att ta två bilder på en gång. En med och en utan blixt. Så här lyckades jag få till det med honom. 

 Så här långt har jag hunnit med min Pyttipannasjal. Plötsligt har polletten trillat ner, så jag kan följa stickbeskrivningen. 

Det är ju alltså uddkanten, som har blivit så här lång under dagens lopp Den är för närvarande ungefär en meter och har tretton flikar, men beskrivningen säger att man bör sticka den två meter lång, innan man stickar till resten, som ska finnas i mitten på arbetet som du ser.

Så har jag äntligen blivit vän med vår nya kaffekokare också.

Dagens Citat: 

Den som vill mycket 

är rikare än han tror. 

Camille Goermans.

♥♥♥

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥

Nyfärgad.

Nu blev det äntligen gjort. Jag bad så snällt i går kväll och Sibbe sa ja. Jo, han hjälpte till att färga håret på mig. Jag använder ju Hennafärg sen mer än 30 år. 
      
Det var min gamle frisse, som rekommenderade färgen, kopparröd, sen han hade tröttnat att färga håret på mig, eftersom det tar sin tid och på salongerna har man mera sofistikerade saker, så det var väl dålig vinst för honom. Bilden har jag lånat på nätet.
      
Så i många år gjorde jag i ordning min färgning själv, men fortsatte att gå till honom, när jag behövde permanentas. Jag har haft både afrofrisyr och sen med tiden lite längre. Men numera klipper jag det själv. Men sista året har jag inte klippt mer än luggen.  Så nu är jag rätt långhårig. Sen vi blev pen-sionärer båda, tog Sibbe över den sysslan att färga mitt hår.

När jag tvättar håret, så låter jag det självtorka och minsann har jag inte blivit lite självlockig också. När jag var barn var jag så avundsjuk på min lillasyster, för att hon hade lockigt hår och jag var spikrak i håret. Här har syrrans hår inte hunnit växa ut ännu, men se på mitt!

Min kära svägerska har ändrat min bild, så den blev så här fin, istället för min scannade, som ser ut som här nedanför. Tack lilla Yvonne!

Detta blev ju tokigare och tokigare. Det var inte min svägerska, utan Skåningen, som har samma förnamn som min svägerska, som hade hjälpt till att snygga till bilden. Men jag låter det tokiga vara kvar.

Men för det mesta gör jag en inbakad fläta i nacken numera. Första gången jag använde mig av en sån, var på mitt Barnbarns bröllop i somras. Då blev frisyren inte speciellt sofistikerad, men nu har jag blivit van och håret längre, så det blir bättre nu. Den här bilden är från i somras. Då var jag också nyfärgad.

Men jag hjälper ju Sibbe också med hans hår och klipper det med rakmaskinen på kort läge. Så vi tjänar en hel del på att ordna frisyrerna själva. Ha, ha! Bilden är också från i somras, men han har samma frilla året om.

Det har varit rätt fint väder idag igen. Solen har lyckats att lysa igenom de tunna molnen, men Sibbe sa, när han kom hem från Hemköp, att det blåste väldigt ute, så det kändes ordentligt kallt, trots att det inte var mer än - 5 grader. Sen, när jag gick ut med Baloo, blåste det inget alls, så jag frös inte. Men jag hade förstås också klätt på mig ordentligt.

Dagens Citat: 

Oberoende kallar man de människor, 

som är beroende av sina plånböcker. 

Danskt ordspråk.

♥♥♥

Glöm inte min Reseblogg. Klicka på jordgloben så kommer du dit. 

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar!     ♥ ♥ ♥