söndag 26 april 2015

NOSTALGI

I går kväll, när jag satt vid datorn och var inne på Facebook, kom jag på, att det finns ett ställe, där jag har varit ofta som barn. Det ligger i en by utanför Skövde och heter Lerdala.

Redan när jag var 6-7 år gammal, fick jag åka dit från Stockholm för att vistas hos Mammas bästa väninna och hennes man under sommaren. Det var vanligt på den tiden, att barnen fick evakueras till säkrare ställen under kriget. 

Det speciella stället heter Stora Björnasäter fortfarande och de har sin egen FB-sida idag. På den tiden var det tant Eja och farbror Herbert, som bodde där. Det var en rätt stor bondgård och man hade kossor, hästar, grisar, höns och kaniner. 
Detta var min älskade extramamma Eja. Hon och hennes man hade inga barn, när jag började bo hos dem på somrarna.
Det här är en bild på Stora Björnasäter. 

Nu ser vi Björnasäter från en annan vinkel. Den stora busken framför ingången var en gullregnsbuske. Den blommade gult och fint, men man fick inte röra "ärtskidorna" för de var giftiga. De här bilderna är skannade och svart/vita. Men vad jag kan se, så ser det nästan likadant ut numera. Men redan farbror Herbert lät måla huset i gult och det är det tydligen fortfarande.

Förutom alla djuren jag berättade om, så hade de en jättestor trädgård och där växte det klarbärsträd överallt. Och så fick jag lov att plocka krusbär och äta hur många som helst också. Det blev en och annan ond mage på kuppen.

Första gången jag var där, var i sällskap med min Mamma. Då var jag ute och lekte i gången, som syns gå ner till vänster i den sista bilden. Jag var ända nere vid vägen och då kom det en flicka gående, som skulle till handelsboden i Berg. Hon skulle absolut inte få gå där för mig, så jag kommer ihåg att jag kastade grus efter henne. 

Ett par dagar senare, skulle vi gå till träd-gårdsmästaren, farbror Gösta, att köpa blommor. Frun i huset var syster till farbror Herbert och var klädd i långkjol, en blus och ett långt förkläde. Bakom henne stod Gittan, flickan jag hade kastat grus på och jag gömde mig bakom Mamma. Hon gömde sig bakom tant Toras kjol.
Allt slutade dock bra, för Gittan och jag blev oskiljaktiga vänner långt fram tills vi var vuxna. Bilden visar henne i tonåren. Och i nästa bild är vi båda i tonåren och dansar tillsammans på hennes Pappas lådbil, som han använde, för att köra in till Skövde och sälja sina grejer på torget där.
Andra gången jag skulle vara där, så var min Pappa med på tåget ner, för jag kunde inte åka tåg från Stockholm till Skövde alldeles ensam. Jag kommer ihåg att vi satt i deras stora bondkök och åt tillsammans med drängarna också. Jag kikade förundrad på drängarna, för min Pappa hade förbjudit mig att torka mig om munnen med armen, när jag åt. "Det gjorde bara drängarna på landet!" Till slut kunde jag inte hålla tyst, utan sa: "Pappa drängarna på landet torkar sig inte alls om munnen som du säger!"

Så var det dags att Pappa skulle åka tillbaka hem. Man hade bestämt att man inte skulle låtsas om det för mig. Han gick i alla fall utanför köksdörren och hann inte ens ut ordentligt innan jag hoppade upp från stolen och hojtade: " Hurra! Nu är jag alldeles emsam på landet!" (Ingen felstavning! Jag sa så då.) Ridå! De hade ju varit rädda för att jag skulle bli ledsen, men jag tyckte ju att det var spännande. Fortfarande kommer jag ihåg det här, precis som om det var i går.

När jag så småningom blev tonåring, så köpte Mamma och Pappa ett gammalt soldattorp i närheten som sommarstuga och där bodde vi hela familjen tre barn, Mamma och Pappa, tills de senare inte fanns längre. Innan dess, så hyrde vi i ett så kallat undantag på en gård nere i byn Lerdala, så jag fick faktiskt gå i skolan där också.
Det här är en av mina klasskamrater från Lerdala. Han heter Hans och vi två gillade varandra och smög papperslappar emellan oss. Som tur var såg inte vår älskade magister vad vi gjorde. Det var i femte-sjätte klassen i en B-form.

Ja, så var det med det och så var det med detta. Kanske det kan komma lite annat så småningom, för jag har många år att komma ihåg saker och ting ifrån.

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥

16 kommentarer:

Veiken sa...

Oh så roligt! Ni måste åka dit och se hur det ser ut idag! Tänk så många minnen som skulle ramla över dig då. Kramar

farfar0hebbe sa...

Mors,,det var väl ett härligt utdrag ur ditt minnesarkiv..
Huset med målningarna ligger vid infarten till Ayia Napa från Paralimnisidan,fasaden mot den stora rondellen.
Haé Kram.

Bosse Lidén sa...

Den korta rubriken levde upp till sitt namn. Mycket intressant att läsa. Helst med tanke på alla hundra gånger som jag varit i krokarna. Min fru är uppväxt i Berg. Till Lerdala flyttade hennes föräldrar när de sålde sin gård. Om jag varit du skulle jag åkt dit varje sommar. Det går bussar från Skövde. Vad häftigt det skulle vara för dig att bo i just det huset. Detta är min skrivvecka. Tillbaks till "jobbet". Nostalgikram Bosse

Nett sa...

Vilka underbara minnen, och speciellt extra kul då de bara dyker upp så där. Kul att du har sparat bilder från den tiden. Kram

Ama de casa sa...

Åh vilka härliga, nostalgiska minnen och bilder :-)

Patricia♔ᴳᴽᵀᴱᴮᴼᴿᴳ sa...

Det här var jättekul att läsa. Ni borde åka dit nu i sommar:) Jag älskar att åka tillbaka till platser som man har minnen ifrån och det här är ju ett stort minne för dig:)

kram

farfar0hebbe sa...

Nej du tänker på den stora nya kyrkan som ligger nedanför det gamla Monasteryt i centrala Ayia Napa..Detta ligger en bit utanför själva byn,kanske två-tre km från centrum..Haé Kram.

Anonym sa...

Roligt att läsa!
Du måste ha tyckt, att du kommit till paradiset där på landet. Stort hus och stor trädgård plus alla djur. Att
dessutom hitta en lekkamrat att bli långtida vän med! Glada, soliga minnen!

Ruth i Virginia

yvonne sa...

Vad många minnen som fotografierna plockade fram hos dej!! ...............SV: Förlåt är ett litet ord som har stor betydelse.. Kram!

yvonne sa...

När man tittar på gamla kort är det som att uppleva barndomen igen Kram!

yvonne sa...

Visst är det konstigt att man minns sånt som hänt för länge sen .. Men kommer inte ihåg vad som hände föra veckan :-) Nattikram!

yvonne sa...

Godmorgon! Ha en bra dag Kram!

Veiken sa...

Även om du inte vill dit, så kan ingen ta ifrån dig dina minnen! Kramar

farfar0hebbe sa...

Ja det är Stifadon som jag gillar bäst av Cypernmaten..Så visst bli sugen du..Haé Kram.

yvonne sa...

Jag vet inte exakt hur mycket rosmarin jag tar ,men vitlöken är en klyfta till ½ L vatten.Benen magen sprejar jag ordentligt! Kram!

farfar0hebbe sa...

Ja det är lustigt vilka vanemänniskor vi är,,vi har tre restauranger som alla har en kanonrätt,så som "Olive Tree" med sin Stifado,,sen blir det Plankstek hos "Nikitas" och Mixgrill på "Sacramento"..Utöver dessa så provar vi väl någon ny också..Haé Kram.