lördag 11 mars 2017

JAG BRUKAR JU BERÄTTA OM ATT VI HAR VARIT I KLIPPAN OCH DRUCKIT KAFFE

Visst körde vi till Klippan idag. Det är bra länge sen vi var där sist.

Det blev först varsin stor macka med tjockt med pålägg hos Konditori Hjärtat, som är vårt stamställe. Sen gick vi en runda till ett par klädställen. Men det blev ingenting köpt, så vi bestämde oss för att köra till Biblioteket och titta på konstutställningen där. Men jag får säga att jag har sett bättre saker där.


Då blev det ett besök i Klippans vackra kyrka i stället. Den är mycket speciell. Den heter Sankt Petri kyrka och man säger att den är ett mästerverk av Sigurd Lewerentz i en broschyr  som handlar om Klippans Pastorat. 


Min man, var adopterad och hans bror var en av dem som murade kyrkan. Det visste han inte om. Men min dotter har sökt hans rötter i sin släktforskning, så hon visste om en så vidsträckt släkt han hade.
En gång i tiden var min man medlem i Kvartettsångsällskapet i Helsingborg. De skulle ha en konsert just i den här kyrkan och damerna fick vara med och höra konserten. Så jag hade sett kyrkan tidigare.

 Den här gången tog jag en del bilder i kyrkan.
Här kan man se tegelväggen.
Så finns det ett kors framför väggen.
Det här är ju orgeln. För några år sen, när vi var här, så hade vi lyckan att få höra när organisten övade på den.
orgelspel.

måndag 6 mars 2017

Mammas födelsedag.

Idag är det min Mammas födelsedag. Om hon hade levt så skulle hon ha blivit 104 år idag.




Så här såg min Mamma ut i sin ungdom.


Så här såg vi ut när min lillasyster var rätt liten.
Den här bilden blev tagen när jag tog Realexamen. Det är jag med mina syskon och min bästa vän. Nu är alltså vår familj fullbordad med en lillebror också.

Mamma har min systers äldsta dotter i knät. Och jag har min yngste son i knäet. Vi var uppe i Stockholm och firade jul tillsammans.
Min Pappas äldre bror fyllde år det här datumet också.

 Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥

tisdag 28 februari 2017

KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMN.

Ja vad var det jag menade med min början tro?
Det var ju fettisdagen idag. Klart att vi köpte varsin fettisdagsbulle, fastlagsbulle, semla eller hetvägg, som jag fick lära mig, när jag renskrev Carl Silvius Lindströms dagböcker. Det var rätt många år sen. Han var son till min Farfars farfar. 
I det här huset bodde familjen Lindström. Far var så kallad Kronofogde i södra Gotlands Härad och hette Gustaf Lindström. Familjen bodde i det här huset Med adress Sankt Drottens gata.
Det är troligen min sagesperson Carl Silvius, som har tecknat av huset. 

Den här teckningen har han till och med skrivit vad det var för motiv.
Jag har ju varit i Visby själv och tycker mig känna igen  att detta kan föreställa Norderport.
Vad den här teckningen föreställer kan jag inte påminna mig.
Han var förälskad i en flicka, som han skrev om några gånger. Här var det en riktig kärleksförklaring. 

Han fick sin första dagbok när han fyllde 14 år. Jag har ärvt flera och har alltså läst och skrivit av dem. 

Men han smittades i en sjukdom som kallades för rödsot. Stora mängder av folk i Visby smittades också och dog i den ipedemin. Calle blev endast 19 år. Stor sorg i familjen som bestod av Mor och Far och 13 barn.

I en av dagböckerna beskrev han firandet i skolan i Visby på 1850-talet när det var fastlags lov. Barnen fick lov över helgen, för det var många som gick i skolan i stan, men bodde på landet.

Tyvärr har jag inte tillgång till hans böcker just nu. För jag var tvungen att skaffa ett nytt Officeprogram för ett tag sen och jag har inte lyckats installera programmen än. Så det går inte att öppna de gamla dokumenten nu.

Jag kan berätta att jag har varit i Visby 4 gånger vid sekelskiftet ungefär. Så jag har sett med egna ögon huset där familjen bodde. Han som bodde i det då bjöd in mig att se hur huset såg ut nu för tiden.

Ja jag fick ju inte fram, det jag ville visa om semlorna så jag fick låna bilden från nätet.

För jag glömde naturligtvis att fota våra innan vi slök dem

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥

torsdag 23 februari 2017

JAG HAR FÅTT EN ROLLATOR.

Just det. Du ser rätt. Min kondition har inte varit av den bästa sorten på senare tid. Redan i somras när min son och hans fru var nere i våra trakter, så såg de båda, att jag inte gick så bra. Båda jobbar inom vården och sa att jag borde skaffa mig en rollator. 

Men det blev inte bättre och när Bert ville ha med mig ut hade jag svårt att följa med i hans framfart. Han har ju ändå en krycka han går med. Men jag blev tröttare och tröttare.

Så han satte sig i går och ringde runt och frågade sig fram, var man kunde skaffa sig en rollator. Det tog honom hela förmiddagen innan han fick napp. Då var det en kille, som var ansvarig i det ärendet. Han hade EN rollator. Bert tyckte att jag skulle ha en röd, för han visste att jag gillar rött. Den här killen hade bara en, som jag skrev, men den var RÖD.

Han lovade att komma till oss på förmiddagen idag. Och det gjorde han. Rollatorn var verkligen fin. Så vi tackade ja till den. Han visade hur jag skulle behandla den. Den går att fälla ihop och det finns en korg, som man kan sitta och vila på. Så är den ju bra att använda när man handlar också.
Klart att vi tog en provpromenad och den var lätt att gå med.  Men vi får höja handtagen, för jag är för lång. ("Hihi") Jag fick lite ont i ryggen med den felaktiga höjden. 

Vi gick in på Hemköp och korgen till rollatorn är alldeles utmärkt att köra hem maten med. Nu står rollatorn hopslagen i köket för natten.
Nu blir det tack för idag. Slut för idag.


PS. Det fina i kråksången är att det inte kostar mer än priset för att han körde hem rollatorn. DS.

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥

lördag 28 januari 2017

Vi började att diskutera vilket år vi flyttade hit till vår nuvarande lägenhet. Jag plockade fram året genom att kika i pärmen med kontrakten. Där stod det, att vi flyttande hit 2001. Vi fick kontakten på ett lustigt sätt. 
För vi gick runt på olika ställen och kollade in i vilka hus det fanns hiss. Vi bodde högst upp på tredje våningen utan hiss och det var 3 meters takhöjd mellan varje våning. Så det var svårt att dra med sig matkassar och sånt så högt. 
Det var svårt att få kontakt med lämpligt läge.
En lördag tog vi bilen och hamnade vid ett hus, som det fanns hiss i. Vi kikade in genom porten och försökte se, vem som ägde fastigheten. Då kom det en karl med inhandlade kassar och frågade oss om vi hade glömt portkoden? 
Nej, det hade vi ju inte, men vi förklarade vårt ärende. Han sa med en gång att vi skulle följa honom upp, så skulle vi få reda på det. Där bjöd han och hans fru på kaffe och vi hade mycket trevligt. Han ville tillochmed bjuda på lite starkt, men eftersom vi hade bilen med, så kunde ju Bert inte dricka nåt.
Det ordnade sig till slut, att när jag fick telefonen och namnet till hyresvärden, så ringde jag. Det pågick varje månadsskifte. 
Nån gång  i början av året reste vi på semester och faktum är, att dagen efter vi hade kommit hem igen ringde man oss och berättade att det var en ledig lägenhet och erbjöd oss att komma upp på kontoret, så skulle vi få se lägenheten. Det var nämligen en gammal dam, som hade dött, så vi eventuellt kunde bestämma oss om vi gillade den.
Den mannen Bengt, som vi hade träffat och blivit bjuden att se hans lägenhet blev vi ju lite mera bekanta med så småningom. Så när vi vid ett tillfälle skulle resa till Kreta Rhetymnon, så ringde han till vårt hotell från grannstaden Chania och sa, att de kunde tänka sig att åka över till oss. Visst, så roligt!
Men de dök aldrig upp. Orsaken fick vi reda på när vi kom hem. Han hade dykt i havet och drunknat. Tragiskt!
Följden blev att jag plockade fram mina gamla resedagböcker, för att få reda på vilken resa det kunde vara. Det var 2003 och vi var iväg till Rethymnon på Kreta och Bengt
och hans fru var i Chania också på Kreta.
Jag visar en bild på våra grannar på hotellet, Bosse och Ritva och oss själva. De kom från Gällivare och kom ner till oss i Helsingborg senare. Bosse var duktig på att göra klockor av knotiga björkar. Och vi fick en av dem, när de hälsade på här.
Jag blev biten, så jag började läsa ur dagböckerna. Åtminstone några. Vi har alltså varit på 51gemensamma resor och det har blivit så många sen 1980.
Så om jag ska läsa alla dem, så kommer jag att bli hes i halsen.

Här är det en bild från Puerto Soller på Mallorca. 
Så en bild från Puerto de la Cruz på Tenerifa. Den ön det vårt mesta resmål. Där har vi varit flest gånger.
Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir

tisdag 17 januari 2017

FÖDELSEDAGSKALAS PÅ PUBEN.

Ja, så fyllde Bert år i söndags. Nu har han hunnit ifatt mig, så jag inte kan tjata om att han är min Toyboy längre. Vi har hunnit bli jämnåriga.

Eftersom vi har det lite rörigt i lägenheten av kartonger av alla de slag, så bestämde vi att träffa hans hemmavarande barnbarn Dennis med maka Susanne och barnbarns barn .
Hans dotter Ingela, som bor i Helsingborg och hans barnbarn Jessica vistas ju i Palma på Mallorca rätt länge. För Jessica ska läsa upp sina spanska kunskaper. Hon passar på, eftersom de ska bli kvar där ett bra tag.
De hyr en lägenhet i Palma och har faktiskt Baloo med sig dit också.
Han fick flyga ner i en stor bur och det gick väldigt bra. Bert får rapporter från dem varje dag. Bilden här har jag tagit tidigare.
Ja, det var ju kalaset jag skulle skildra. Alicia, lillasyster i familjen kom ju med föräldrarna förstås. Och Amanda avslutade just sitt arbetspass, för hon jobbar på Puben, så hon kunde vara med familjen.
Man har flera TV-apparater överallt, så de som är galna i fotboll får sitt lystmäte.
Familjen Ring hade mer eller mindre redan beställt maten och beställde lite försiktigt. De tog Coca Cola som dryck. ( EN DRYCK SOM JAG AVSKYR). Bert och jag drack en flaska vin till vår mat. (Just nu har jag glömt vad det var). Till slut så tog vi två varsin guldkant, vad det nu innebar. Gott Gott.
Vi hade en trevlig eftermiddag och kväll tillsammans med tjocka släkten i alla fall. (Så tjock är faktiskt ingen av dem.)
Ja, nu är ju både julen slut och även det nya året har ju kommit. Vi köpte en ny ljusstake, som står i sovrumsfönstret. Den har inte varit tänd på ett tag, för julen tar ju slut vid Tjugondag Knut. Men nu ska allt i juleväg väck. 


Det här trädet stod uppe på Väla Stormarknad fram till det Nya Året. Där fick folk sätta röda önskningar i det.


 Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥

tisdag 27 december 2016

LITE RÖRIGT ETT TAG.


Jag kommer ihåg från 2012 att vi var på väg ner till stan. Vid Mariakyrkan stannade vi till lite, för där stod det en kör och sjöng och spelade så fint.
Det var ju så längesen, att jag faktiskt har glömt var jag såg folket på nästa bilden.
Jag gissar att det kanske var vid julmarknaden då.
Alla, som har varit i Helsingborg känner säkert igen sig i trapporna, som leder upp mot Kärnan från Stortorget.
Från lite mindre avstånd kunde man se tomtemössan fint. Det var säkert flera som saknade den. Men just i natt var det ju stor storm över Helsingborg. Så man vågade ju inte ens att sätta upp mössan. Det kunde ju ha hänt att den hade blåst ner.
Nu hade vi hamnat nere intill Rådhuset på Rådhustorget. I bakgrunden ser vi att träden är illuminerade och att fastigheten lyser av alla lampor. Jag vet det, men alla kanske inte kan se att det är lampor som rinner ner längs fastigheten, så det ser ut som ett vattenfall.




Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥