Ja vad var det jag menade med min början tro? Det var ju fettisdagen idag. Klart att vi köpte varsin fettisdagsbulle, fastlagsbulle, semla eller hetvägg, som jag fick lära mig, när jag renskrev Carl Silvius Lindströms dagböcker. Det var rätt många år sen. Han var son till min Farfars farfar.
I det här huset bodde familjen Lindström. Far var så kallad Kronofogde i södra Gotlands Härad och hette Gustaf Lindström. Familjen bodde i det här huset Med adress Sankt Drottens gata. Det är troligen min sagesperson Carl Silvius, som har tecknat av huset.
Den här teckningen har han till och med skrivit vad det var för motiv.
Jag har ju varit i Visby själv och tycker mig känna igen att detta kan föreställa Norderport.
Vad den här teckningen föreställer kan jag inte påminna mig.
Han var förälskad i en flicka, som han skrev om några gånger. Här var det en riktig kärleksförklaring. Han fick sin första dagbok när han fyllde 14 år. Jag har ärvt flera och har alltså läst och skrivit av dem. Men han smittades i en sjukdom som kallades för rödsot. Stora mängder av folk i Visby smittades också och dog i den ipedemin. Calle blev endast 19 år. Stor sorg i familjen som bestod av Mor och Far och 13 barn. I en av dagböckerna beskrev han firandet i skolan i Visby på 1850-talet när det var fastlags lov. Barnen fick lov över helgen, för det var många som gick i skolan i stan, men bodde på landet. Tyvärr har jag inte tillgång till hans böcker just nu. För jag var tvungen att skaffa ett nytt Officeprogram för ett tag sen och jag har inte lyckats installera programmen än. Så det går inte att öppna de gamla dokumenten nu.
Jag kan berätta att jag har varit i Visby 4 gånger vid sekelskiftet ungefär. Så jag har sett med egna ögon huset där familjen bodde. Han som bodde i det då bjöd in mig att se hur huset såg ut nu för tiden. Ja jag fick ju inte fram, det jag ville visa om semlorna så jag fick låna bilden från nätet. . För jag glömde naturligtvis att fota våra innan vi slök dem
Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥
Just det. Du ser rätt. Min kondition har inte varit av den bästa sorten på senare tid. Redan i somras när min son och hans fru var nere i våra trakter, så såg de båda, att jag inte gick så bra. Båda jobbar inom vården och sa att jag borde skaffa mig en rollator. Men det blev inte bättre och när Bert ville ha med mig ut hade jag svårt att följa med i hans framfart. Han har ju ändå en krycka han går med. Men jag blev tröttare och tröttare. Så han satte sig i går och ringde runt och frågade sig fram, var man kunde skaffa sig en rollator. Det tog honom hela förmiddagen innan han fick napp. Då var det en kille, som var ansvarig i det ärendet. Han hade EN rollator. Bert tyckte att jag skulle ha en röd, för han visste att jag gillar rött. Den här killen hade bara en, som jag skrev, men den var RÖD. Han lovade att komma till oss på förmiddagen idag. Och det gjorde han. Rollatorn var verkligen fin. Så vi tackade ja till den. Han visade hur jag skulle behandla den. Den går att fälla ihop och det finns en korg, som man kan sitta och vila på. Så är den ju bra att använda när man handlar också. Klart att vi tog en provpromenad och den var lätt att gå med. Men vi får höja handtagen, för jag är för lång. ("Hihi") Jag fick lite ont i ryggen med den felaktiga höjden. Vi gick in på Hemköp och korgen till rollatorn är alldeles utmärkt att köra hem maten med. Nu står rollatorn hopslagen i köket för natten. Nu blir det tack för idag. Slut för idag.
PS. Det fina i kråksången är att det inte kostar mer än priset för att han körde hem rollatorn. DS. Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥
