Han frågade: "Vem är du?"
"Jag kommer från hemvården."
"Men då får du väl ringa till den du ska till!"
"Du ligger så nära till."
Han öppnade inte (man trycker på 5an på telefonen), för vi har hört så mycket om hur man lurar gamla människor med att utge sej för att vara från hemtjänsten eller nåt sånt. Men han gick ner för trapporna bara iförd kalsingar och en T-shirt. Ingen där.
Vi ringde till alla möjliga instanser inom vården tills vi fick ett telfonnummer att ringa upp. Det gjorde han, men fick till svar att de skulle ringa senare. Vi har inte hört av någon och inte får vi svar när vi ringer heller. Vi vill ju bara veta om det finns någon som heter just Barbara.
Igår, så stod det en dödsannons i Dagbladet. Det gällde två personer man och hustru. Jag sprang ner för trappan till lägenheten under oss. Det var de två och de dog samtidigt ett par dagar efter den här händelsen. De hade flyttat in bara för en månad sen, var båda över 80 år gamla och kom från en vårdinrättning till vårt hus har vi hört.
Nu undrar vi bara: Har man inte tillgång till nycklar eller coder i Hemvården? Vi kan ju inte få nåt svar därifrån. Hon, Barbara, kunde ju dessutom kläckt ur sej, att hennes vårdtagare inte öppnade, så kunde vi ju följa med och se att det inte var nåt lurt.
Vi känner oss inte så väl till mods nu. Hade vi kunnat hjälpa till, eller inte? Det var ju inte vårt fel ändå, eftersom hon inte berättade varför hon ville ha hjälpen. Det gick så fort till.
Men någon dör och någon föds! Här syns lilla Ronja, som är dotter till Pubägaren i vårt hus, Konrad och hans söta lilla fru.
Hon är bara tre veckor gammal här. I går alltså.
Så har vi de stolta föräldrarna.
Klicka här får du se ett halvår i blommornas tecken.
Dagens Citat:
Mycket vet den som intet vet, om han vet att tiga.
Guiseppe Giusti.
-------------------------------------------------------------------------------------------
Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar!
