Det här var vårt rum. På söndagskvällen ett par dar efter ankomsten hade vi varit ute och ätit på kvällen. Sibbe skulle öppna dörren, som var lite svåröppnad. (Man bytte ut alla låsen en vecka senare.) Under tiden stod jag och lutade mig mot väggen, då mina ben vek sig och jag blev sittande på golvet och kunde inte kliva upp igen.
Det kom ett par personer och hjälpte till att lyfta upp mig och bära mig till sängen så jag kunde sätta mig där. Så småningom kom det en läkare, som lät skicka mig till Palma med en ambulans till en klinik där.
Jag räknade ju inte med att behöva stanna kvar där överhuvudtaget, så jag hade varken pengar eller personliga tillhörigheter med mig. Men jag var klar i skallen och fick med mig EU-kortet för sjukhusvård och även Reseförsäkringsbeviset.
Jo då. Jag blev liggande på kliniken i tre nätter. Jag har inte blivit så noga undersökt förut i hela mitt liv. Man tog alla möjliga prover, röntgade mig och scannade mig. Hittade inga fel, men till slut blev det en magnetröntgen och då fann man att jag hade fått en TIA. Det vill säga ett lindrigt förstadium till en propp i hjärnan.
Som tur var så hade man en underbar tolk, Karin, som kunde förmedla vad doktorn sa och vad jag sa. Jag kan skriva under på att den spanska sjukvården är suverän. När jag fick komma till hotellet igen, så kunde jag ringa till Sibbe, så han kunde lösa ut mig från taxin, som körde mig "hem".
Det här såg vi från balkongen, när vi åt vår frukost på morgnarna. Det var morgonjympa med en väldigt engagerad ledare.
Hon ledde även vattenjympa. Men jag kunde ju inte vara med.
En kväll var vi nere i samlingssalen, eller vad man kan kalla det. Där var det underhållning, företrädesvis för och med barnen från hotellet.
En dag innan jag blev inlagd, så träffade vi den här lilla goa varelsen. Hon hette Linda och blev stormförtjust i mig och ville bara komma upp till mig. Hon var jättegullig.
En sån här fin utsikt hade vi en morgon, när solen var på väg upp. Det blev inte så mycket mer av semestern, eftersom jag var rätt trött. Jag hade liksom tappat orken efter klinikbesöket, eftersom jag inte fick gå nånstans på hela tiden, utan blev körd med rullstol både hit och dit.
Nu har jag varit hos doktorn här hemma och fått nya mediciner, som ska hjälpa. Jag mår bra i alla fall.
Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar!
♥ ♥ ♥
11 kommentarer:
Ojdå...hur d e t kan bli...man vet inget om morgondagen. .Bra att det ändå inte var nåt slvarligare..bra att dom undersökte SÅ noggrannt!!! Bodde ni på "det vanliga hotellet"..som när vi var nere??? Var rädd om dej!! KRAM!! Hälsa Bert också!!
Gott att höra att det gick bra och att du nu medicinerar. Det gör jag också sedan mina hjärtinfarkter. Kramiz
Godmorgon.
Alldrig hört talats om tia. Bra att du vart väl omhändertagen där.
Jättesöt vovve åxo.
Härlig gympa där . Man har ju lust att vara med.
Ha en jätteskön helg nu
Kram från mig.
Ja, den spanska sjukvården är verkligen fantastisk! Vad bra att du fick en så snabb och ordentlig genomgång. Dom lämnar ingenting åt slumpen, det fick jag ju själv uppleva när dom "sydde in" mig i 12 dagar i höstas.
Skönt att du mår bra nu!
Kram
Ops vilken läsning. De var dramatiskt tur du blev bra bemött och bra med tolk. Va rädd om dig
kram
Molnen har rullat in nu på kvällningen. Hoppas att vi får regn inatt, för dt är så torrt ute! Hoppas att ni har det bra och att er helg blir fin! Kram
Nu har jag läst fatt hos dig.
Trevlig resa ni gjort men med lite smolk i bägaren.Skönt att du blev
omhändertagen. Jag blev sjuk i USA och precis dom du skriver så blev det ordentliga undersökningar.
Visst är det roligt att komma hem efter en resa. Du hade ju en som hälsade dig välkommen
Ha det bra.
Kram Viola
Jag håller med dig om den spanska sjukvården, den är enastående bra! Jag fick fantastiskt bra hjälp när jag bröt armen på Gran Canaria för några år sen. Kramiz
Men oj, vilken resa men vilken tur att de tog hand om dig så väl och att du hade en sådan bra tolk. Du mår bra nu hoppas jag. Kram
Vi har fortfarande ett underbart väder och det är snart midsommar! Jag undrar hur länge vi får behålla detta fina! Kram på dig!
Nu har jag läst allt och tittat på de fina bilderna du lagt in, sedan du virkade cirkelkoftan. Att få en tia känner jag väl till. Hoppas medicinen och doserna blir bra justerade så du slipper det fler gånger. Vad bra att de hade en duktig tolk.
Kram Bosse
Skicka en kommentar