NALLAR NALLAR INTE.

Nej det gör de inte. Inte jag heller, men jag samlar lite på söta nallar. 

De här brukar ligga ovanpå sängen, när den är bäddad. En liten en har trillat allra längst till vänster. Jag kallar dem för Pappan Mamman och sonen i huset. Den som trillade brukar ligga i Mammas knä, men där sitter en annan idag. 

Jag var ju på fest i lördags och fick en present med hem. Osedd, för den var paketerad. Den lilla bruna är alltså nykomling i samlingen, så den lilla som brukar sitta där blev tydligen avundsjuk. Den stora längst till höger i sjömanskostym har jag köpt på en marknad nere på Tenerife i Puerto de la Cruz. 

Den stora vita björnen sitter på Sibbes sida. Den kom gratis i en sändning för många år sen från la Redoute, när jag hade handlat hos dem. I knäet sitter först en apa, som jag fick i present, när jag låg på sjukhuset i slutet på 1980-talet av våra grannar. Så ligger Sibbes alldeles egna igelkott, som han har fått av sin äldsta dotter Ingela till födelsedagspresent. 

Till slut sitter den stora björnen, Theodor, som jag fick i julklapp för en del år sen av Sibbe. Min förste svärfar hette Axel Theodor, så den påminner mig om honom. Han var så snäll och go´ mot mig. I nallens knä sitter en handsydd docka, som jag har fått av min klasskompis, Mona i Realskolan. Dockan är signerad och numrerad.

Vi är de allra bästa vänner efter mer än 60 år och håller kontakten med varandra. Fortfarande är det som om vi kan prata om allt. Hon bor i Linköping och vi i Helsingborg, så det är inte så ofta vi träffas.

Så sitter det en flygarnalle till vänster. Den köpte Sibbe, när vi var på Flygmuseet i Ängelholm för några år sen. (Den är hans egen säger han.)

Ja, så här kan det se ut när man har bloggtorka.

 Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥