VARANNANONSDAG.

Just det! Det brukar ju vara så, att jag har tvättstugan varannan onsdag ungefär. Så det var dags idag igen.

Under tiden, som jag var nere i källaren, så passade Sibbe på att dammsuga. Tack för hjälpen. Det har varit min syssla i många år nu. Men numera får jag ju så ont i ryggen, att han har börjat avlasta mej. Jag hörde i kväll, att till och med han hade blivit tvungen att sätta sej i en stol då och då. Ja, så är det när man blir gammal.

I eftermiddags så kom Baloo tillbaka. Matte hämtade honom så sent i natt, att jag inte hörde att de gick sin väg. Jag sussade så gott då.

Vi kom överens om att vi skulle göra på samma sätt som i går, att Sibbe skulle komma efter, när jag gick ut med Baloo. Han var nyfiken på, om han skulle komma galopperande mot honom som i går.
               
Vi brukar ju åka hiss ner, men jag fick inte hissen att fungera och komma till vår avsats. Det var nån som bor på nästa våning, som skulle flytta. Eftersom hissdörren stod öppen där uppe, kunde vi ju inte få den till oss. Det tog ett tag, så kom den. Då stod det en kille, som knappt fick plats i hissen, på grund av att man hade packat den så full.     Vi kunde ju inte följa med. När han stängde hissen var det knappt att han fick igång den. Det knirkade och knirkade, så jag trodde att den skulle gå sönder. Det var helt enkelt så tungt, att hissen nästan inte ville gå. 
När den kom upp igen åkte vi ner. Nere i trappan stod det massvis med flyttgrejer. Så kom en annan granne med sin barnvagn och sin hund Hugo. Det var knappt att vi kom förbi. Jag var ju dessutom lite orolig för att vovvarna inte skulle gilla varann. Men Hugos Matte sa, att de hade träffats tidigare.

Vi två gick i alla fall ut mot parkeringen, där jag brukar rasta Baloo. Det blev lite dragkamp med kopplet tills han var nöjd. 

Så småningom såg jag att Sibbe hade kommit. Jag hade sagt till honom, att jag tänkte filma, så när jag var klar att börja, skulle jag vinka med armen till honom. Baloo hade ju inte sett honom än, men jag sa till honom att han skulle gå till Morfar. Sibbe visslade och Baloo satte fart precis som väntat. Det blev en riktigt skakig film för jag gick ju åt det hållet också. Så det går inte att visa den. Kanske jag kan ordna till det.

Så här såg de ut, när vi gick från parkeringen. 


Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥

Blått som himlen.

Varje vår väntar vi på den här synen. Nu har det ju varit vår så sent, så detta är vårens stora överraskning för i år. Vi tog inte bussen som vanligt, utan begav oss till fots till Slottshagen. För där brukar det vara mängder av blåa underbara scillor i hela parken.

Vi blev inte besvikna, för scillorna bredde ut sig i stora mattor, som man kan se här.

Marken under de gamla träden är fylld av detta underbara blå.

Så kom det några krokusar också, som också gladde ögat.

Nu var vi på väg att ta hissen ner på stan, för trapporna är så jobbiga att gå, när man är äldre. Sibbe går ju med en krycka också.

Jag ville tvunget ta en bild över Öresund också med rådhuset framför, men när vi skulle ta hissen, gick den inte idag. Sibbe hade kikat på nätet och det stod vilka tider hissen var i gång. Det stod inte nåt om, att den inte går på söndagar. 

Nu har ju butikerna i stan öppet på söndagarna också, för att möta konkurrensen från Väla. Så man kan förundra sig över varför inte hissen gick för alla äldres och handikappades skull. De vill ju kanske också gå i butikerna på söndagen.

Så vi fick gå nerför alla trapporna. Det finns inte heller några ledstänger mer än på en liten bit. Vi fick hålla oss hjälpligt med att ta i murarna. Men de är ju inte lika säkert, som att hålla i en ledstång. Hoppas att de styrande inte sitter med huvudena under armen, utan gör nåt åt detta.

Dagens Citat: 

Förändra sig kan ingen, 

men bättra sig kan alla. 

Ernst von Feuchtersleben.

♥♥♥

Glöm inte min Reseblogg. Klicka HÄR så kommer du dit. 

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 

♥ ♥ ♥

Nya bilder från Puerto de la Cruz

Så tänkte jag visa några andra bilder från och på hotell Marquesa, där vi bodde.

 Den här utsikten hade vi mot andra hållet än havsutsikten, när vi stod och väntade på hissen. Vid Bel Air, den högsta byggnaden i Puerto blev vi avsatta från bussen. Det fanns inte nån guide ombord, utan bara chauffören, som knappast talade engelska ens. 

Han satte av oss där utanför och gatan gick rakt mer mot hotellet. "Gatan-backen". Det var helt enkelt en förfärligt hög nedförsbacke. Tänk dig att gå nedför med rullväskor och Sibbe med sin krycka. Det krävde hela sin man/kvinna att hålla balansen och hålla emot, så inte väskorna gav sig iväg av sig själva.

 Nu ser vi den vackra gamla receptionen. Rakt fram gick hissen. Det är så fint med den gammaldags inredningen. 

 Under utbyggnaden ovanför markiserna, var ingången till receptionen.

 Det är ett så vackert glastak där och ljuskronan är inte av denna världen, så vacker som den är.

 Här ser man den gamla fina kyrkan på kvällen. 

 På den här terassen har vi varit stamkunder i många år förut, trots att vi inte bodde på hotellet. De hade en sån härlig underhållning av en trio, som kallade sig för los Ifara, men tyvärr var det visst så att en av dem hade blivit sjuk av nåt slag, så de fanns inte längre. På kvällarna fanns det en duo, som hade nästan samma repertoar, men de var inte lika roliga som de andra.

 Ljuskronan igen och de fina balkongerna en trappa upp om man kan kalla dem så.

Från hotellet kunde vi se den här byggnaden, som tidigare hette Casino Taoro. Men kasinot har flyttat ner till stan och finns nu i dess välbekanta poolområde, som har sju pooler, som har färskt saltvatten från Atlanten alltid.

Dagens Citat: 

Om det är något du inte gillar - 

ändra på det! 

Om du inte kan ändra på det - 

ändra på din attityd. 

Maya Angelou.

♥♥♥

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar!
♥ ♥ ♥

Det var en lördagsafton....

Så här fint skulle jag vilja att min sida såge ut med rosor på sidorna. Men jag vet inte hur jag ska bära mig åt för att få den här bakgrunden. Jag får väl nöja mig med den jag har ett tag till. Så skulle jag vilja kunna ta bort eländet högst upp, som ligger kvar hela tiden man läser i bloggen. Jag har försökt på alla sätt och vis, men hittar inte rätt, så jag kan ta bort det. Jag vet ju faktiskt var jag lade in det, men det ser ut att på nåt sätt blivit permanent.

I dag har det blivit lite städning här och var i garderoben och mera till. Jag håller ju på att plocka ihop till semestergarderoben. Skor har jag och annat med, men nån ny grej, skulle sitta bra också.

En som sitter bra är Baloo. När jag gick min runda med honom i eftermiddags, så ville han inte följa med upp från hissen i hans trappa, utan jag fick stå i dörren och kalla på honom. Jag skulle vattna blommor och ta vara på posten till Matte. Det tog ett bra tag innan han kom in i lägenheten. Sen följde han mig faktiskt runt lite grann, till skillnad mot förra gången då han bara satt still på dörrmattan och vägrade flytta sig. 

I kväll blev det Melodifestivalen, men det är ju knappt att man vågar berätta det. Jag läste nämligen bara dåliga recentioner på FB. Jag tyckte om de två som gick vidare till finalen. Annars var det inte mycket att hurra för.

Sen har jag varit ute med Baloo en gång till för att det skulle vara sista gången för natten. Sibbe har varit ute med honom, först på morgonen och en gång på middagen, så vi delar på honom i all vänskaplighet.

PS. När jag kikade in på min sida, så verkar det ju faktiskt att det där, som jag retade mig på längst upp är borta. Hoppas att det inte är en tillfällighet bara! DS. Redigerat.

Dagens citat: 

Ett gott omdöme får man av erfarenhet 

och erfarenhet får man av dåligt omdöme. 

B. Le Patner.

♥♥♥

Glöm inte min Reseblogg. Klicka på jordgloben så kommer du dit.
Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar!
♥ ♥ ♥

Det var måndag morron och mitt huvud kändes så tungt.....

I morse vaknade jag tidigt vid 5 och kunde inte somna om. Jag låg och blundade och hoppades på att somna om. Prick klockan 7, kom Baloo och la upp sin tass i min säng. Det var inte utan att jag blev skrämd, för jag hörde honom inte. Efter lite kel, så gick han över till Sibbes sida och väckte honom också. Till slut tog han ett riktigt skutt upp i sängen och la sig mitt emellan oss och la sig till ro. Det var första gången han försökte sig på det. Den här gången brydde vi oss inte, utan lät honom vara.

Det brukar ju vara Sibbe som går ut första rundan med honom, så han steg upp så småningom, klädde sig och gick ner på gatan med Baloo. Men de kom upp lika kvickt, för det var glashalt på trottoaren och Sibbe tordes inte gå vidare med kryckan i ena handen och Baloo i den andra. Så jag som verkligen är morgontrött fick klä mig och gick ut med gossen. 

Det hade snöat lite i natt också, men det var töväder och himla halt. Trottoaren utanför vårt hus var som om kan skulle kunna åka skridskor på den. Men jag bara stampade med skorna och dubbarna tog emot, så jag halkade inte.

Vi har tagit det lugnt idag också. Tittade på filmer och bilder från Dogan Hotell på nätet. Det har ju blivit ombyggt, sen vi var där för två år sen. Det ser verkligen fint ut, alldeles lyxigt. Vi trivdes då och kommer att trivas i år också. Det kan vi slå oss i backen på.

På eftermiddagen var jag ute med Baloo igen och skulle gå hem till Matte och ta hand om posten och vattna blommorna. Baloo hittar ju hem hur lätt som helst och det var likadant nu. Men när vi kom innanför dörrarna till lägenheten följde han inte med in, utan satte sig strax innanför ytterdörren och flyttade sig inte därifrån på hela tiden, jag vattnade blommorna. Konstigt för han rusade rakt in i sovrummet förra gången och kikade efter Matte. Men hon var ju inte där.

Han har ju vant sig med att vara kvar över nätterna hos oss nu och bryr sig inte om, att hissen gör väsen, så han måste ställa sig innanför ytterdörren hos oss, som om det var Matte som skulle komma.

Dagens Citat: 

Man må säga vad man vill om ett syndigt leverne, 

men det är allmänbildande. 

Hjalmar Bergman.

♥♥♥

Glöm inte min Reseblogg. Klicka på jordgloben så kommer du dit. 

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar!

♥ ♥ ♥

Fototriss del 172: Utsikt

Veckans Triss går ut på ämnet utsikt. Eftersom vi har varit i Barcelona och besökt fina ställen där och jag gärna vill resa tilbaka dit, så visar jag tre utsiktsbilder därifrån.

Den första bilden är tagen högst uppe i La Sagrada Familia, den ännu inte färdigbyggda katedralen, som ursprungligen ritades av Antonio Gaudi. Först fick vi åka hiss upp ända till 65 meters höjd. Men det var inte nog med det, utan vi fick klättra upp för trappor till 90 meter upp också.

Därifrån är även den här bilden tagen. Det här tornet är en kontors-byggnad och kallas för Torre Agbar. 

Till sist vill jag visa utsikten från Parque Güell, som även den är ritad av Gaudi. Hela parken alltså. Han bodde själv här ett tag i en liten byggnad. Här kan man hitta världens längsta soffa också, men kanske man har byggt en ännu längre sen dess. Vi var i Barcelona år 2000.

Här kan du se flera utsiktsbilder hos

 .

Glöm inte min Reseblogg. Klicka på jordgloben så kommer du dit.
Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥

Nu börjar den vanliga vardagen igen.

I morse var det dags att åka till Bilprovningen. Det var inga fel på bilen, för vi hade ju lämnat den på verkstaden på förbesiktning i Ängelholm, där vi brukar göra det. Vi fick bytt en lampa ifram då, men den klagade man på lite på Bilprovningen för den satt lite löst, så det blir ett besök i Ängelholm i morgon skulle jag tro. För det är inget som Guben gör själv.

Sen vi hade varit iväg med bilen, så var det dags för mej i tvättstugan. Senaste gången var för 14 dar sen och då var ju hissen trasig i våran trappa. Den är fortfarande trasig, så det är jobbigt att ta sig en våning upp och över en vädringsaltan och ner i nästa trappa för att använda hissen där.

Idag har vi haft besök av Matte, som jag nog kommer att kalla för J.E. i fortsättningen. Sibbe stekte pannkakor och det åt vi som lunch med hallonsylt och vispgrädde. Mums!

Lilla J.E. har faktiskt fått tag på en enveckas resa till Cypern och där kommer hon att få träffa sin moster, med en son och hans kompis. Moster, mannen och sonen var på Mallorca ungefär när vi var i Turkiet nyss och de hade haft regn hela veckan de var där. Så Cypernresan hoppas jag verkligen kommer att bli bättre. Moster och J.E. är SÅ goda vänner och J.E. kommer att få bra stöttning av henne. Så på fredag kör vi ner till Sturup med J.E. De andra reser från Arlanda.

Jag har funderat lite på hur man känner när en vän för livet försvinner. När jag var barn i 10-årsåldern, bodde vi på landet utanför Skövde. Pappa var handelsresande och var sällan hemma. Han körde runt med sin gamla Chevrolet, en fyrkantig sak och Mamma fick vara hemma med oss tre syskon.

Jag hade fått köpa en kattunge, som hette Tusse tror jag det var. Och Mamma fick en hundvalp som skulle agera vakthund till oss. Det var en vit spets, som fick heta Tippo.

Det är jag som ska "ta upp potatis", Mamma grejar med krusbärsbuskarna tror jag att det var och syrran får visst smaka. Brossan är den lille framför de andra. Så är det ju Tippo förstås.

Vi bodde alltså på en bondgård i familjens så kallade undantag. Det vill säga, att det var meningen att föräldrarna skulle bo där, när de blev gamla och nån son skulle ta över. Vi hade bott där i ett par år och på själva julafton kom bonden och sade upp oss, för äldsta dottern hade blivit med barn och blev tvungen att gifta sig och då skulle den familjen bo där.

Nu blev det så, att vi kom att flytta till ett hyreshus i Arboga. Tippo blev inte poppis där, för han skällde så fort det kom nån i trappan. Så mina föräldrar kunde inte ha honom. Jag hade redan fått sälja tillbaka kissen för samma peng som jag hade köpt den för. Man ska ju inte ge bort en katt.

Jag kan inte svära på det, men de påstod att Tippo hade fått åka tillbaka till byn till Mammas väninna. Så hade de fått besked om, att en av bönderna i trakten hade skjutit Tippo, för att han uppvaktade dennes hynda.

Som vuxen vet jag inte riktigt om jag kan tro på det. Jag tror alltså att man blev tvungen att göra sej av med honom på nåt sätt och att detta var det bästa sättet att säga så till mej, för att jag inte skulle bli så lessen. Jag blev mest arg för Tippos skull, men nån sorg kände jag inte alls. Den har ju kommit nu för Noacks skull.

Men vi har hämtat oss lite ändå. Man får tänka positiva tankar som Sibbe säger. Och hur många gånger han har sagt det den senaste veckan, går inte att räkna.

Dagens Citat:

Att gifta sej med en man,

bara för att han ser bra ut,

är som att köpa en ost utan att smaka.

Brigitte Bardot.

**********************************************************************

Glöm inte min Reseblogg. Klicka på jordgloben så kommer du dit.

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥

Hissnande upplevelser.

Igår skrev jag ju om att vår hiss är avstängd. Då kommer jag ihåg ett par saker jag har varit med om, när det gäller hissar.

I den här fastigheten på söder i Stockholm bodde mina farföräldrar. Men när de var borta övertog mina föräldrar lägenheten. Där fanns det en sån där gammal hiss, med järnstaket och en "dörr" som kunde vikas igen. När barnen var små, brukade vi ju resa från Helsingborg till Mormor och Morfar och hälsa på. Så när jag och min man skulle åka upp i den där rangliga hissen ensamma, brukade han stå och skaka på sej för att den skulle låta illa. Då blev jag rädd för hissar.

Nåväl den skräcken gick ju bort så småningom, när det blev modernare hissar. Men så var Sibbe och jag i Puerto de la Cruz tillsammans med ett par vänner. Vi hade varit ute och handlat och skulle åka upp till våra respektive lägenheter. Men de vanliga hissarna var båda upptagna, så vi tog personalhissen upp. Ack och ve! Hissen stannade mellan ett par våningar, så vi fick larma om att vi satt fast. Det kom en man så småningom och vi fick klättra ur hissen för att komma upp. Han fick till och med hjälpa till och dra oss upp.

Nåt år senare var vi på samma hotell Sibbe och jag. Det fanns en solaltan uppe på taket och jag skulle ner till vår lägenhet. Tog hissen från altanen och tryckte på knappen till vår avdelning. Men hissen stannade på nästa avsats och utanför stod det tre STORA människor, som ville åka med mej ner. Jag släppte in två av dom och förklarade att det skulle bli för tungt med fyra personer. Men den siste stod på sig och skulle följa med. Då satte jag båda händerna mot hans mage och fullkomligt vräkte ut honom. Sen åkte jag till nästa etage, som var vårt. Då skalv jag faktiskt av rädsla ändå, eftersom de kvarvarande var så tjocka och stora.

Så du kan tänka dej att jag inte har åkt med hissen i huset sen i förrgår, eftersom dom inte har lagat den än.

Dagens Citat:

Kärleken är stimulans för hjärtat

under samtidig lokalbedövning av förståndet.

Sacha Guitry.

********************************************************************

Glöm inte min Reseblogg. Klicka på jordgloben så kommer du dit. Extra viktigt idag, eftersom du kan läsa om vår resa till Turkiet där.

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥