Dop i Orkesta kyrka och hämtning av en ny liten valp.

På lördagen var det dags för att åka till Orkesta kyrka, tillhörande Vallentuna församling. Vi skulle vara med om dopet av ett av mina fem barnbarns barn. Yngste sonen körde och han hade en GPS i bilen, så vi fick god hjälp att hitta rätt. 

Så här ser kyrkan ut. En gammal och fin kyrka från 1000-talet. Det är möjligt att läsa om dess historia HÄR. Den var jättefin inuti. Jag har tagit många bilder där, men det blir för personligt att visa själva dopet.

Det är väl ingen som blir förvånad, att vi sjöng den här psalmen under dopet. Det blev en sång med "Gud som haver barnen kär" också. Båda läste och sjöng min Mamma för mig varje kväll, när jag var liten. 

Det står en runsten utanför också. Med följande text. (Klicka på bilderna så blir de större)!

Intressanta uppgifter om runstenen från 1000-talet.

Kyrkan är liten och mysig. Den är vackert dekorerad med målningar på väggarna.

Orgeln ser ju rätt modern ut. Men vid dopet användes den inte, utan klockaren spelade piano i stället.

Efter dopet bjöds på dopfest i en angränsande församlingssal vid Frösunda kyrka i Vallentuna. Det serverades smörgåstårtor och "kaffetårtor" flera av var sort. Det var fadern till barnet som hade gjort i ordning det. Han har varit kock vad jag vet.

När det var slut med utdelning av dopgåvorna och alla hade ätit upp, åkte jag hem med min dotter och hennes man. Jag skulle vara hundvakt, medan de hämtade en ny valp. Den gamla heter Belladora, men kallas för Bella. Båda är av rasen Kooikerhund, en holländsk ras. Så bedårande söta.

Detta är nytillskottet och heter Wilma. Hon är så söt och mjuk och go att kela med.

Här sitter Matte i soffan hemma och låter de två bekanta sig med varandra. Den lilla är fortfarande lite försiktig av sig.

Här kikar Bella på, när Wilma får godis. Hon blev faktiskt inte avundsjuk.

Wilma tog skydd under "bänken" i köket. Det verkade som om hon tyckte om att ha "tak" över huvudet.

Nu har hon ju lagt sig ner  och ser avvaktande på oss alla, som är så närgångna och nyfikna.

Hon sover inte här, men njuter av att bli omkramad.

Medan Bella tittar på. Bella har smalare "bläs" än vad Wilma har. Detta var bara första kvällen, men Wilma blev modigare och modigare sen. Mera bilder kommer sen.

Det är en härlig söt film om de båda, som har hunnit bli kompisar efter två dagar.

Glöm inte min Reseblogg. Klicka HÄR så kommer du dit.

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥

Minnesbanken.

Här kommer lite flera minnen från min vistelse på Kronprinsessan Lovisas Barnsjukhus.

På den tiden var det en film från 1937, som var väldigt populär. Den hette Klart till drabbning och de medverkande var bland andra Åke Söderblom, Thor Modeen och SickanCarlsson. Där sjöngs bland annat en melodi som blev mycket populär.

Bilden har jag lånat från Sveriges Radio på nätet.

Melodin heter som filmtiteln. Klart till drabbning. I mina öron blev det Klat klabbning. Tyvärr har jag inte funnit låten på YouTube, så jag kan ju inte låta dej höra hur den gick. Men vid sidan om min säng i salen fanns det ett jättestort skåp med glasrutor och där innanför fanns det leksaker. Min älsklingsleksak blev ett minipiano, som jag satt och klinkade på jämt och sjöng Klat klabbning till "musiken".

Som jag berättade förra gången fick jag ju åka hem för att jag inte åt. När jag sen kom tillbaka så ville jag ju ha pianot igen. Men då var det en annan, en pojke, som skulle ha det, så då blev jag ju lessen igen. Jag kan gott säga att jag inte trivdes där ett enda dugg. Pianot glömmer jag i alla fall aldrig.

 
Idag har Sibbe och jag varit på Lasarettet, för att han skulle ta några prover och då fick Noack vara hemma ensam igen. Vi var väl borta nästan i två timmar. Under tiden hade vi också hunnit med att handla i Hemköp. När vi kom hem höll Noack nästan på att välta oss så glad han blev.

På nåt sätt fattade han när vi skulle ge oss iväg att han inte skulle få följa med ut igen, för jag hade just varit ute med honom och kastat pinnar med honom, så han fick springa fram och tillbaka, så han fick motion.

Han har också helt lagt bort att ligga vid ytterdörren och vänta på Matte. Men hans vakthunds- och vallhundskvalitet har inte övergivit honom. För han kollar in oss, att vi finns hemma båda två om han har legat och sovit till exempel. Då går han upp och tittar runt, så vi finns båda. Det ska bli spännande att se hur han bär sej åt, när Matte kommer tillbaka på måndag. Han får väl bara inte hjärtsnörp då!

Så mycket snö som på den här bilden har vi inte nu, men det kom lite mera ovanpå isklumparna igår och inatt. Jag har inte tagit nån ny bild idag än i alla fall.

Dagens Citat:

Människan är som viner.

Med åren blir de dåliga surare och de goda bättre.

Cicero.

---------------------------------------------------------------------------------------

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar!