NU ÄR JAG HEMMA IGEN.

Jag har haft en underbar långhelg i Stockholm med nästan hela släkten. Min dotter och hennes men hämtade mej på Bromma Flygplats i torsdags kväll. På vägen hem till dem,fastnade vi hos en korvkiosk med mera. Där fick jag en smarrig hamburgare, saftig och fin.

På morgonen blev jag väckt av deras kisse, som heter Plison. Hon har aldrig velat träffa mej förr Men nu var det ingen hejd på att bli kliad i huvudet.

Dagen därpå när min dotter var på jobbet hade jag sällskap med Svärisen och de två underbara vovvarna, Bella och Wilma. Vi fyra var ute en promenad i ett underbart friskt och härligt väder. På kvällen blev det ett besök på en Kinakrog, där min äldste son också dök upp. Det var väldigt trevligt.

På lördagen blev det ju dop av det yngsta av mina 5 barnbarns barn. Det var mycket välbesökt och fint, Då fick jag träffa fler av familjen förstås. Därifrån fick jag följa med min yngste son och hans fru hem och där bodde jag i ytterligare två nätter.

På söndagen var vi på Valdemarsudde och tittade på En utställning med Skagenmålarna och Malmsten med de vackra möblerna.

Efter den så var vi hembjudna till min ena systerdotter och då fick jag ju träffa min kära lillasyster också.Det serverades god grekisk mat och det blev många glada skratt.

 Jag tänker nog visa lite flera bilder från resan senare också. .

 Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar!
 ♥ ♥ ♥

GISSA VEM SOM FICK HJÄRTAT I HALSGROPEN!

Idag var jag nere på stan igen. När jag kom till Rådhustorget, var jag bara tvungen att fota det här.

På sommaren brukar det vara en stor plantering här. Men nu när det snart är Halloween, så har man lagt ut en mängd pumpor av alla slag. Jag såg det inte, men har läst i tidningen, att man har rökmaskiner igång också, så det kommer rök nerifrån. Det hade varit roligt att få se också.

Så här såg det ut ett tag i somras på samma ställe. Det var verkligt vackert med alla de fina blommorna.

Så var det den här saken som fick hjärtat klappa högt idag. 

Vi brukar alltid börja skrapa nerifrån, så det sista skrapet är det längst upp till vänster. Gissa om vi hoppades på vinst. Där fick vi tji. Men det kunde ju ha gällt stora pengar, eller tre nya lotter. Spänningen var stor. Efter allt elände med det ena och det andra hoppades jag på en ordentlig ändring.

Dagens Citat från Facebook: 

♥♥♥

Glöm inte min Reseblogg. Klicka HÄR så kommer du dit.

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥

ORSAK OCH VERKAN.

När jag försökte somna i går kväll, gick det inte. Jag somnande inte förrän efter klockan 4. Min blåskatarr hade vaknat till liv igen. Så jag bestämde mej för att gå till farbror Doktorn, som visade sej vare en förtjusande ung tjej. Jag fick antibiotika med en gång. Den ska tas tre gånger om dan och i samband med mat.

Så visade jag henne mitt finger, som jag skadade för ett tag sen. Hon tyckte inte om synen, utan remitterade mej till Akuten på lasarettet. Det borde ha handlagts på ett annat sätt från början. Fingret är fortfarande svullet och snett. Trots att jag har haft det tejpat hela tiden.  Så här såg det ut från början.

Man röntgade fingrarna och skickade mej med svaret i ett kuvert till akuten igen. Där fick jag sitta och vänta både länge och väl. Jag hade inte ätit sen ca. 10 på förmiddagen, så jag var jättehungrig. Men jag vågade inte ge mej iväg, för att inte höra, när de skulle ropa upp mitt namn. Vågade inte gå på toan av samma anledning.
      
Så småningom fick jag kontakt med Sibbe och bad honom komma dit och köpa med sej en chokladkaka åt-minstone, så jag kunde få lite i den lilla? magen. Just när vi hade bestämt att han skulle komma, blev jag upp-ropad och fick gå till ett undersök-ningsrum. Då sa jag att jag hade messat till Sibbe, för jag var så hungrig och han  hade lovat att komma. Den unge mannen som hämtade mej, gick in i ett personalrum och när vi kom dit vi skulle, fick jag en ostmacka, som han hade gjort i ordning och en mugg med äppelsaft till. Det kallar jag för service!
             Det blev alltså inte nån sån här, som hjälpte mej.
Sen fick jag sitta där och vänta länge igen. Under tiden kom faktiskt Sibbe med en macka han också, en god leverpastejmacka. Tur var det för jag kände nästan som om jag skulle svälta ihjäl.

Så småningom kom det en läkare med en elev och tittade på handen. Han menade att fingret hade läkt så mycket efter 14 dar, att det inte gjorde nån mera nytta med operation, för man skulle ändå inte garantera att fingret skulle bli rakt igen. Utan det sneda fingret kommer jag att få leva med i fortsättningen. Han "plåstrade" om fingrarna igen och jag ska gå med det i ytterligare fjorton dar. Sen får det bli som det blir. Vi kom inte hem förrän efter klockan 6 och jag hade varit iväg sen ½ 11.

Lika roliga berättelser som AMA de CASA har skrivit, när hon var sjuk kan jag inte göra. Men nu, när jag har fått medicin och vet hur det står till med mitt finger, så känner jag mej mera hoppfull.

Om du undrar om jag fick gjort i ordning mina fötter idag, så blir svaret nej. Jag blev helt enkelt tvungen att säga upp den tiden.


Glöm inte min Reseblogg. Klicka HÄR så kommer du dit.

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥

SLÖ, SLAPP, LAT OCH LIKGILTIG.

Det var min Mammas sätt att berätta att hon inte hade ork eller lust att göra nåt speciellt. Sådan har jag känt mej en tid nu. Det på grund av förkylning och annat som jag har berättat om tidigare. Yttrar sej så att jag inte gitter sätta igång med saker och ting. Jag har helt enkelt blivit en riktig latmask.  Den här bilden, som jag hittade på nätet personifierar, som jag har känt mej nu ett tag.
      
Hoppas att jag gitter att få håret färgat i morgon. Så ska jag gå att få i ordning på mina fötter på efter-middagen. Då blir jag ju tvungen att ge mej ut. Hoppas att vädret inte blir så illa, som man hotar med idag. Jag har faktiskt inte varit ute på flera dar nu. 

I kväll har jag sett släktforsknings-programmet på TV. Man hade sökt på skådespelerskan Alexandra Rappaports släkt. Jag har ju fått reda på en hel del av min släkt. Men den är inte så olycksdrabbad som familjen Rappaport. 

Den bodde i Polen och under andra världskriget blev en del tagna och förda till arbetsläger, som de trodde. Men det var avrättningsläger de kom till. Usch så hemskt program!
Missade du programmet, kan du se det HÄR.

Dagens Citat: 

Vi försörjer oss på det vi får, 

men vi skapar ett liv av det vi ser. 

Winston Churchill.

♥♥♥

Glöm inte min Reseblogg. Klicka HÄR så kommer du dit.

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥

ENGESTRÖMSKA HUSET I VISBY. DÄR BODDE MIN SLÄKT EN GÅNG I TIDEN.

Jag har ju hållit på med min släkt på min Pappas sida. Det har varit så spännande och roligt.

HÄR kan du läsa vad jag skrev för rätt längesen på min sida. Det började ju med att jag ärvde ett par dag-böcker som min Farfars Farbror började skriva sen han hade fyllt 14 år. Han hade då fått en dagbok i födelse-dagspresent.

Familjen bodde i Visby i ett hus som låg på  St Drottensgatan 10. Det är det som synes här. Det har kallats för Engeströmska huset sen nån gång på 1800-talet, då ägaren hette så. Konstigt nog så hette den nuvarande ägaren också Engeström. Jag fick träffa honom och fick se hur huset såg ut inuti. Han är tyvärr död numera, så jag kan skatta mej lycklig att jag hann få se och fantisera om hur släkten bodde då på 1850-talet.  Jag har skrivit om det på Reseguiden. Klicka HÄR så kan du läsa det också.

Även Ankarström, Gustav den tredjes mördare bodde här i slutet på 1700-talet. Det beskrivs i en bok, skriven av Pelle Sollerman. 

Dagens Citat: 

När budbäraren är långsam 

är nyheterna goda. 

Anonym.

♥♥♥

Glöm inte min Reseblogg. Klicka HÄR så kommer du dit.

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥

SÅ HÄR SÅG DET UT I SOMRAS.

Nu har ju sommaren tagit helt slut. Men jag vill visa några bilder från Pålsjöbaden som det såg ut i somras.

 Detta är det anrika Pålsjöbaden, byggt år 1882, som nu är helt rivet. Orsaken kan du läsa HÄR

 Det är många, som kommer att sakna det, trots att man ska bygga upp det igen, men med lite modernare inriktning. Men det är bestämt att det ska se ungefär likadant ut igen. Åtskilliga generationer av badare har vistats här. Till och med vinterbadarna har haft detta som sitt tillhåll.

 Jag tycker väldigt mycket om sådana här höga moln med mörk undersida och kritvit ovansida.

När  vi var här den här dagen var det vackert väder och de vackra molnen gick över himlen.

Här finns ju Pålsjö Mat och Bar, så vi hoppas att den kommer att överleva vintern, eftersom det inte ligger i Centrum av Helsingborg. Krogen har en ny krögare, som har låtit renovera stället nästan till oigenkännlighet. Men det är ljust och snyggt.

Ja, då fick jag mitt lystmäte med nostalgi fyllt, trots att det inte är så längesen vi var här. 

Dagens Citat: 

Ju mer man tänker, 

desto mer inser man 

att det inte finns något enkelt svar. 

Nalle Puh.

♥♥♥

Glöm inte min Reseblogg. Klicka HÄR så kommer du dit.

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥

FÖRFATTARDRÖMMAR VID MITT SKRIVBORD.

För dig som inte har läst nåt av Alice Munro, kan jag visa den HÄR adressen. Där kan du läsa en hel novell av henne. Den heter Röster. Jag blev helt fascinerad. Den är så bra.

När jag var cirka 10 år flyttade vi från Stockholm till landet utanför Skövde. Vi bodde då i en stuga, ett så kallat undantag, där bonden skulle bo, när han blev gammal och överlåtit gården till nåt av barnen. Huset var i två våningar och jag och min lillasyster bodde i ett rum på vinden. För att jag skulle kunna sitta och göra läxorna köpte mina föräldrar ett skrivbord till mig. Ett vitt i trä. 

Ungefär då var det också en kvinna, som fick Nobelpriset i litteratur. Hon hette Gabriela Mistral. Läs HÄR om henne. Jag blev överlycklig för mitt skrivbord och inbillade mig att jag också en gång skulle få Litteratur-priset. Men det har jag inte fått än och lär inte hinna få det heller. För jag har inte skrivit nåt än.

Senare flyttade familjen till Arboga och där gick jag i Realskolan. Så mitt skrivbord kom fortfarande till nytta. Jag brukade sitta på mitt rum och plugga för fulla muggar. Det gällde ju att klara av Realexamen.

På den tiden var Gösta "Snoddas" Nordgren populär, men jag avskydde honom. Det visste min 9 år yngre lillebror. Så en dag smög han sig tyst in i rummet, där jag satt och gjorde läxorna. Han började sjunga: Haderian hadera, doppa Snoddas i chokla´. Jag blev ilsken för att han störde mej och jagade ut honom ur rummet. Utanför stod vår Mamma och han skrek: Mamma, Mamma,  Gilla slår mej, vilket inte var sant. Då var det jag som fick en örfil i stället. Här kan du höra Snoddas sjunga Flottarkärlek, som låten heter. Passar dej som är lite yngre och inte vet vem han var.

Klarade jag examen? Jo, tack! Särskilt min Pappa var överförtjust och lycklig. Bara se här så mallig han var! Det är ju ett gammalt kopierat foto.

Dagens Citat från Facebook.

♥♥♥

Glöm inte min Reseblogg. Klicka HÄR så kommer du dit.

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥