När jag var cirka 10 år flyttade vi från Stockholm till landet utanför Skövde. Vi bodde då i en stuga, ett så kallat undantag, där bonden skulle bo, när han blev gammal och överlåtit gården till nåt av barnen. Huset var i två våningar och jag och min lillasyster bodde i ett rum på vinden. För att jag skulle kunna sitta och göra läxorna köpte mina föräldrar ett skrivbord till mig. Ett vitt i trä.
Ungefär då var det också en kvinna, som fick Nobelpriset i litteratur. Hon hette Gabriela Mistral. Läs HÄR om henne. Jag blev överlycklig för mitt skrivbord och inbillade mig att jag också en gång skulle få Litteratur-priset. Men det har jag inte fått än och lär inte hinna få det heller. För jag har inte skrivit nåt än.
Senare flyttade familjen till Arboga och där gick jag i Realskolan. Så mitt skrivbord kom fortfarande till nytta. Jag brukade sitta på mitt rum och plugga för fulla muggar. Det gällde ju att klara av Realexamen.
På den tiden var Gösta "Snoddas" Nordgren populär, men jag avskydde honom. Det visste min 9 år yngre lillebror. Så en dag smög han sig tyst in i rummet, där jag satt och gjorde läxorna. Han började sjunga: Haderian hadera, doppa Snoddas i chokla´. Jag blev ilsken för att han störde mej och jagade ut honom ur rummet. Utanför stod vår Mamma och han skrek: Mamma, Mamma, Gilla slår mej, vilket inte var sant. Då var det jag som fick en örfil i stället. Här kan du höra Snoddas sjunga Flottarkärlek, som låten heter. Passar dej som är lite yngre och inte vet vem han var.
Dagens Citat från Facebook.
♥♥♥
Glöm inte min Reseblogg. Klicka HÄR så kommer du dit.
Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar!
♥ ♥ ♥
10 kommentarer:
Jag har tvärvägrat att läsa nobelpristagarna.Jag har gjort det en gång, men aldrig mer tänkte jag då! Dom är svåra och smala. Jag undrar hur svenska akademin tänker. Kanske, kanske jag ska glutta i en novell! ;) KRamar
jag tog och sparade novellen av Alice Munro, jag ska läsa den senare :)
vad roligt att läsa om dig också :) vilken busig lillebror du hade och så var det du som fick otyg för det
Sv: tack nu kom jag inte på länken om Engeströmska huset :)
kramar
Jag har aldrig läst något av några nobelpristagare, kommer inte att göra det nu heller. Kram
Bra att klarade Din examen. Dagens citat var verkligen en sanning...
Sv: jo vännen, det var ett skrivfel, attans då, det gick i hastigheten, jag kom ju IN på länken och kunde läsa om Engeströmska huset och även se de vackra bilderna :)
mm, jag ska ta och läsa novellen som Munro skrivit lite senare :)
kramar och en fin lördag till dig
Sv: förstår att du saknar att bada bastu, jag skulle sakna det fruktansvärt mycket ifall jag skulle vara tvungen att vara utan det, nej, att bada i offentlig bastu är inte alls samma sak, eller hur?
kramar
Nog har jag hört Snoddas, han satte publikrekord i Hunnebo Parken på sin tid. Kramiz
Jodå, nog kommer jag ihåg Snoddas. Men han var ingen idol för mig heller :-)
Sv: det finns bostadsområden, har jag hört, som har bastu som man kan skriva upp tid i, och då badar man ensam, eller med familjen då
jo, bastubad är något privat, det tycker jag också
kramar
Svar: Jag har inte hunnit läsa den novellen ännu. Två barnbarn har spelat handboll och vi har varit och tittat på våra älsklingar och varit ute och njutit i det fina vädret! Kram
Skicka en kommentar