MYCKET NOSTALGI IGEN.

Jag skrev ju sist om nostalgi från min barndom. Nu blir det lite från min ungdom också. Vi var ett gäng killar och vi två tjejer, som höll ihop och upplevde en del saker tillsammans. Det var jag, Gittan, Gittans äldre bror Arne, Rolf Fasth och hans yngre bror Hans, som jag var förtjust i i skolan, och så var det Edor, som var mest busig av alla.

En gång, när vi var ute tillsammans, kom Edor med sin moppe och vem var det som skulle köra den om inte jag. Jag körde en bit framåt och vände och körde tillbaka. Det blev ingen lång tur. Att jag bara kunde, förstår jag inte än i dag. Det var nog det värsta buset jag själv var med om i det gänget.

En gång gick vi alla tillsammans ner för ett gärde och in i skogen, där det gick en bäck. Den följde vi inåt skogen ett bra tag tills den slutade i ett vattenfall. 

(Bilden tog jag många år senare. Från början visste jag inte, att det kallades för Silverfallen.) Det går att läsa mer om fallen HÄR.
Vi duschade i vattenfallet och hade kul. Sen följde vi bäcken vidare ner mot en sjö, som heter Lången. Där badade och simmade vi på riktigt.

Många år senare, när vi var i Såkerbo vårt gamla soldattorp med min yngste son, Lasse och hans fru Katri och deras två små barn Amanda och Julia, så körde vi bil till en väg i närheten av Silverfallen och begav oss dit.

Här syns Sibbe på väg till fallen. Lasse vänder ryggen till med lilla Amanda i handen. (Jag känner igen mössan hon har, för den har jag stickat.)

Så är Katri också på väg, men det syns inte att hon bär på lilla Julia. Vi fick gå en bra bit uppåt tills vi kom fram.

 Tänk att här har jag duschat en gång i tiden! För en hel evighet sen.

Jag kom så väl ihåg, när jag var här tillsammans med vårt gamla gäng. Det tänkte jag på hela tiden.

Nu har Sibbe tagit hand om kameran, så även jag är med tillsammans med Katri och lilla Amanda.
Farmor visar Amanda att hon ska titta mot kameran. Dom där byxorna jag hade på mig hade jag i många år som mysbyxor hemma, tills de var helt utslitna.

När vi sen gick därifrån, så såg vi den här husruinen mitt i skogen. Det var nästan lite kusligt, trots att det var mitt på dan.

Lilla Julia syntes inte så bra på de andra bilderna, så jag visar en bild från vårt älskade Såkerbo. Den här gången var vi många i det lilla torpet, så Sibbe och jag låg på golvet i rummet och här vill lilla Julia kela med Sibbe. De andra låg i lilla kammaren och fler låg ute i en Friggebod. 

Till exempel min kära lillasyster Nittan. Hon är i provningstagen här. Det är vår Pappa som stod för snickarglädjen här. Men han fanns inte då längre.

Här är hela den lilla familjen framför Såkerbo, det lilla soldattorpet, som alla kom att älska. 

(Kan man tänka sig, att den största kickan ska gifta sig i pingst och vi är bjudna på fest?)

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥