SILLABORD PÅ RÅÅ.

 Lions Club på Råå brukar anordna sillkalas ovanför hamnen i vanliga fall varje år. Då brukar frivilliga därifrån duka till kalaset, men i år hade man låtit ett företag ta hand om den biten.

Vår vän Gittan boende på Råå med sin Jan bestämde sig då, för att bjuda på ett sillkalas själva i stället. Vi två var inbjudna och hade tackat ja.

De bor så vackert nere vid hamnen och deras trädgård går inte av för hackor. Därför blir det några favoritbilder därifrån.

En vacker komposition, som hänger i en ampel.

Fantastiskt vackra rosor mot en plankvägg.

Margueriter eller Prästkragar i en rabatt.

Här ser vi herrarna i kvällens sällskap. Värden Jan till vänster, Ingrids nye, som jag faktiskt har glömt namnet på för tillfället och Sibbe till höger. Gittan kan nog hjälpa till med namnet.

Och damerna, värdinnan Gittan och vännen Ingrid, kom med i bild, men jag själv höll ju i kameran och barnbarnet Louise kommer i en alldeles egen bild. 

Här saknades ingenting av havets läckerheter. Det var mängder av mat som vanligt. Gittan är en mycket generös värdinna. Allt serverades i "Pensionärskuvösen" för det var så varmt och skönt att vi kunde sitta åtminstone nästan ute. 

Här kan vi se lilla Louise. Hon är i tidiga tonåren, men en mycket klok och förtjusande person. Om jag hade varit i hennes ålder hade jag inte kunnat konversera med vuxna på det mogna sättet, hon kunde. Hennes Mamma Stina, Jans dotter, tittade in ett litet tag, men jag hann inte med att fota henne. Vi hade inte träffat varann tidigare.

Det här var min första portion. Gittan hade gjort aluminiumpaket och stoppat godsakerna inslagna i dem i ugnen. Det var väldigt gott. Så fanns det ju sill av olika sorter och andra godsaker och såser, så det räckte till och blev över. Det blev naturligtvis dricka till maten av olika slag både starka och icke starka. Det var bara glatt humör och alla roade sig. 

Så småningom kom en väninna, Lena, till värdfolket och fick sitta med och prata med oss. Jag har träffat henne några gånger tidigare. Hon kom lagom till jordgubbarna och vispgrädden. Så småningom blev det kaffe, trots protester, för ingen orkade, men det kom fram och visst smakade vi av det och god dricka till.

Så blev det dags att åka hem. Vi inbjudna bor i närheten av varann, så Ingrid ringde efter taxi. Hon hade svårt för att komma fram först, men det funkade till slut. När taxin kom blev det kärvänliga avskeden och tack för en förtjusande kväll. 

När vi klivit in i bilen frågade chaffisen om jag var Bosses mamma. Visst är jag det. Det var Hasse en kompis till honom, så det var en lustig resa hem i taxin för oss alla fyra. Hasse kunde nämligen konsten att hålla låda, så vi hade en väldigt trevlig hemresa som avslutning på festen också.



Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥

En träff mot cancer.

Min väninna Gittan har fått en idé, som säkert inte har utförts i Sverige tidigare. Det finns en man i USA, Ari Seth Cohen, som har fotat och gett ut en bok om äldre damer, som syns och är lite annorlunda än "vanligt" folk. Han beskriver dem som vackra äldre damer, som kan klä sig med stil.

Gittan och en väninna Monica har slagit sina kloka huvuden ihop och vill ordna något liknande med damer 65+ här i Helsingborg. Monica hade bjudit hem en hel del damer i kväll, för introduktion och upplysning om deras idéer. Jag räknade inte, men det lär ha varit ungefär 15 mogna damer, som kom. 

Monica och Gittan hälsade välkomna och berättade om sina vyer. De vill låta fotografera ett antal damer och sen göra en bok eller ett häfte, som ska saluföras och vinsten ska gå till Cancerfonden. Man hoppas även på att till exempel tidningen Femina tar upp det här. Monica till vänster och Gittan till höger.

I sällskapet befann sig en journalist, Ulla Stenfeldt, som har skrivit i Helsingborgs Dagblad och Femina bland annat. Kika HÄR, så kan du läsa en intervju med henne. Hon väntas kunna ta hand om skriverierna. Det passar hon till, eftersom hon har varit både modejournalist och matjournalist.

Här står Monica längst till vänster, fru Gorthon i mitten och Ulla Stenfelt till höger.
Där fanns också en stylist, en ung tjej, som skulle vara med och ge damerna make up i samband med foto-graferingen. Fotografen är inte tillfrågad än, men ett namn står på önskelistan. 

Så talades det mycket om mig, eftersom jag bloggar och kan berätta om evenemanget här i bloggen. Här syns jag krama om Gittan.  Vi två och Eva var först på plats, så när vi satt i en soffa med varsitt glas vin i handen, så kom alla andra på samma gång. Damen till höger hann jag inte höra namnet på.

Ingen presenterade sig med mer än förnamnet och jag kände nästan ingen, så jag kommer inte ihåg alls, vad de andra heter. Jag ber om ursäkt till alla som kom. Men det är ett handikapp, som gör det svårt när man inte kommer ihåg namn eller var man har sett folk förr.

Detta är alltså värdinnan Monica med den här förtjusande damen, som är smyckesdesigner.

Monica och Gittan bjöd på ost med tillbehör och vin av alla de slag. Det var läckert upplagt och såg så gott ut. Det var gott också.

Alla har alltså att bestämma sig för om de vill vara med om nån fotografering. Det är tänkt att man skulle presenteras i tre olika plagg. Ett vardags, ett fritids och kanske ett festplagg och i olika miljöer. 

Så nu gäller det också för Monica och Gittan att skaffa folk eller företag, som vill sponsra detta. Vid försäljning sen av alstren, ska överskottet gå till Cancerfonden. Det ska arbetas helt ideellt. Alla har vi haft kontakt med cancern på ett eller annat sätt och vill hjälpa till att motarbeta den.
            
Var nu snäll och håll tummarna att vi kan klara av det här projektet!

Dagens Citat: 

Människan når aldrig nya oceaner 

om hon inte vågar lämna land ur sikte. 

Okänd.

♥♥♥

Glöm inte min Reseblogg. Klicka HÄR så kommer du dit. 
Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥

En händelserik dag. Varmt och skönt.

Äntligen skulle vi iväg och sola och bada tänkte vi. Så vi tog vägen till Larödbaden, där vi helst brukar hålla till, för det är så gott om plats att sola. Vi satte fram våra stolar och gick sen ner för att se hur det såg ut i vattnet.

Vi blev lite överraskade när vi hade kommit ut på bryggan, för den var tillbyggd och såg lite längre ut än tidigare. Vi hade ju inte varit här förut i år.

   Men uj, så många maneter det låg i vattnet och guppade. Både mindre vita, som är ofarliga och större rödgula, som bränns. Så vi sa, att vi skulle i alla fall inte bada. Det är en brännmanet här. Den ser läbbig ut.

  När man sen vände sej om när man kommit in till stranden, så såg bryggan ut så här lång.

  Så vi satte oss på våra solstolar och hade det gott både länge och väl. Alldeles framför oss, så blommade de här fina blåklockorna.

 

På kvällskvisten följde jag med Baloos Matte och Baloo till Grytan, som en del av Slottshagen kallas. Slottshagen är en park som ligger bakom Kärnan, det kända tornet i Helsingborg.

Vid Grytan träffade vi bland andra Mattes bror med familj och deras vänner. Jag hade ingen stol med mej utan satte mej på marken på  en filt, jag hade med mej. Men jag fick flytta upp på en stol för det var en gentleman till broder.

Det finns en scen och varje år så firar man Kulijuli fyra tisdagar. Och den här föreställningen var den sista för i år. Man kan se bara en bråkdel av publiken i bilden. Det är många som sponsrar föreställningen, bland andra Helsingborgs Dagblad. Klicka och se vad man skriver där om Kulijuli.

 

Här kan man se vilka artister som uppträdde idag. De var alla fantastiska och roade ordentligt. 

 

Baloo som duktig åskådare, fast bakåt med ryggen mot scenen. Han var så fin och låg hela tiden tills han och Matte gick för att tydligen träffa några andra vänner.

 

Här syns scenen och ytterligare publik. Jag hoppade ju över Allsång på Skansen för en gångs skull och ångrade mej absolut inte.

   Du kan se den duktiga värdinnan Debbie Nilsson, som sjunger här tillsammans med Nils Cavardossi Olsson. Han är tydligen både operasångare och mer folklig. De sjöng här tillsammans och det lät jättefint. Debbie jobbar tillsammans med Olle Larsson,som "komframosäj". Hon är en fin sångerska också.

 

Nu är det Lasse Holm, som sjunger tillsammans med en av tjejerna i kören och med Gert Lengstrand en gammal god vän till honom. De två Lasse och Gert har jobbat mycket ihop genom åren.

 Här är det den fantastiske trumpetaren, Magnus Johansson som framför en melodi. Som du ser har jag haft en verkligen innehållsrik dag, som har varit mycket trevlig.

Dagens Citat:

Alla människor är ensamma.

En del har bara så mycket folk omkring sig

så de aldrig hinner märka det.

Bo Balderson.

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Glöm inte min Reseblogg. Klicka på jordgloben så kommer du dit.

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥

Dagens roliga historier.

Men först blir det ju en Lucia förstås.

Den sätter jag in för att hylla min lillasyster på födelsedagen. Grattis syrran!

I Köpenhamn måste en skotte på grund av brist på hotellrum bo privat. På morgonen frågade värdinnan honom:
- Har ni sovit gott inatt?
- Som en sten.
- Och middagen igår var till belåtenhet?
- Utmärkt.
- Frukosten också?
- Precis som jag ville ha den.
- Vad sägs om 100 kronor?
- De skulle komma som en gåva från Gud, sa skotten angenämt överraskad och sträckte fram handen.

En liten skotsk pojke frågade en gång:
- Är det roligt att vara farfar?
- Mycket roligt svarade farfadern.
- När blev du egentligen farfar?
- När du kom till världen, lille vän.
- Så då är det jag som gjort dig till farfar, som du tycker är så roligt?
- Det skulle jag nog kunna säga.
- Hur mycket får jag för det då?

En gammal änka i Edinburgh hade låtit sätta upp en gemensam gravsten över sina tre avlidna män. En dag när hon gått till graven kom en man som en gång i tiden svärmat för henne och sa några beklagande ord om en sådan ödets hemsökelse som att förlora tre så präktiga män.

- Spara på dina sympatier, sa änkan beskt, hade du varit lite raskare i vändningarna i din ungdom hade ditt namn också stått på den här stenen.

Dagens Citat:

Det finns åtskilliga saker som skyddar mot frestelse,

men den säkraste är feghet.

Mark Twain.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar!