Igår och idag. Lite blandat.

Igår blev det ju en genomgång av kungligheter, men idag, så ska jag visa bilder, som jag tog igår.

I vårens tid, blev det nåt, som inte hör hemma här. Det är min novemberkaktus, som har tagit fel på årstiden. Den blommar nu, men inte i höstas.

I stället ska det ju naturligtvis se ut så här i skogen. Närmare bestämt i Pålsjö Skog här i Helsingborg.

Vi åkte till skogen igår och då kunde vi njuta av vitsippornas blomning. Det är mitt första minne av Helsingborg. Jag hade just kommit hit och mina svärföräldrar och min man tog mig dit. Jag hade aldrig sett så många vitsippor förr. För jag var mest van att få se blåsippor då. Jag glömmer aldrig den dagen.

Det syns i alla fall att inte bokarna har slagit ut än. Hela skogen är full av bokar här.

När vi hade sett oss mätta på skogen åkte vi till Furutorpsparken nere i stan. Den här statyn kallas för Kattan och står där i parken. En period bodde vi strax intill den här parken, när barnen var små. 

Numera finns det en rätt stor plantering med japanska körsbärsträd där. 

Det är nästan att man kan tro, att man är i Japan. När vi bodde här fanns inte de här träden.

Lite närbilder på blommorna får det ju bli också.

Sibbe var inte med mig in i parken, för han hittade inte nån parkering. Men kunde se lite av träden ändå från bilen.

Så vackra de är i sin friska blomning.

Vi bodde i det här huset och hade mittbalkongen här intill gaveln.

Så bodde vi på tredje våningen till vänster om porten. Till vänster om gatlyktan också. Där hade vi inte nån balkong.

Ingången var här. Det är jag, som speglar mig.

Inne på gården ser man nyare hus, som inte fanns på den tiden, vi bodde där. Det fanns inte nån parkering där heller. Det behövdes inte så många då, för det var ju inte så vanligt för alla att ha bil på den tiden.

Den här utsikten hade vi från vår lägenhet. Det är Gustaf Adolfsskolan vi ser. Till vänster i nedre kanten ser vi det, som användes till fotbollsplan. Till höger ser vi att det är bygge på gång till studentboenden.

Det här huset ligger på en tvärgata intill, där vi bodde. Där bodde mina svärföräldrar allra längst upp. Men utsikten hade de mot en innergård. Jag och min man bodde tillsammans med dem i ett år, innan vi fick en egen lägenhet. Och den var helt omodern. Vi fick elda själva för att få värme. Det fanns bara kallvatten och gasspis. Utedass på gården. Så var det även så på den tiden, att det var bostadsbrist.

Detta är porten till Farmors och Farfars lägenhet. Numera har man ombildat fastigheten till insatslägenheter.

Vår omoderna lägenhet är riven sen många år tillbaka. Så vi tyckte oss komma till himlen, när vi fick lägenheten jag just har visat. 




Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! ♥ ♥ ♥