MÅNDAG EFTER VALET.

Idag kom det efterlängtade läkarintyget, att jag har varit sjuk och legat på lasarettet, när vi skulle resa iväg till Kos. Då fick vi ta oss till försäkringsbolaget med det och boknings-bekräftelsen och biljetten till resan. De har en jättebra kille, som hjälpte oss, sen vi fått låna telefonen och ringa direkt till ansvarig för inställda resor. Det var lätt ordnat, behövde inte ens skicka in några blanketter. Pust! Vi hade väntat oss lite mera krångel än så. 

För vi är fortfarande inte nöjda med vad vi fick ut, när jag hade legat på sjukhuset nere på Mallorca. Vi har ju nåt som heter Resklar och det innebär att vi ska få alla pengarna tillbaka på den outnyttjade resan. Vi kunde ju inte göra några utflykter eller ens åka buss in till Palma. Men det senare har vi inte fått ersättning för. Mer än för de dagarna, då jag var inlagd.

Sen åkte vi ut på Råå och sökte Gittan, som vi skulle ha rest tillsammans med. Vi ville ju höra lite mer om hur de hade haft det. Men hon var inte hemma och Hubbe deras hund skällde inte, så hon var väl ute och rastade honom.

Då skulle vi äta glass vid kiosken på Batteritorget, men de hade redan stängt för säsongen. Vad göra? Jo vi åkte till våra andra goa vänner på Råå. Kristina och Lasse. De höll på i trädgården som vanligt, så vi störde dem egentligen, objudna som vi var. Men Lasse beordrade oss in i uterummet och for ut i köket. Efter ett tag kom han tillbaka med både kaffe och bredda fina mackor. Inga bilder tyvärr!

 Vi har ju alltid mycket att prata om tillsammans. Idag blev det förstås en del om valresultatet allra först. Sen blev det en hel del skolhistorier om hyss och lärare. Kul att prata om sånt. Klockan gick fort som vanligt och när jag ville ett vi skulle bryta upp, visade Lasse deras imponerande Mårbacka-pelargon. Den står så fint i en stor kruka och har vuxit sej bautastor.

 De har en hel del vindruvor också. Den här klasen ser ut att kunna skördas snart.

 Vi är ändå lite malliga för att våra röda pelargoner står så pass fint med mängder av nya knoppar på. 

Men de går ju ändå inte att jämföras med deras Mårbacka.

Vi var ju tvungna att åka hem, för Baloo väntade på oss. När vi satte nyckeln i låset, så var vi väldigt tysta, för att se om han hade hört oss. Han hade med all säkerhet legat inne i stora rummet och sovit. För han verkade inte vara riktigt vaken, när han kom till dörren. Visst hade han hört oss!


Tack för att du tittade in hos
 mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥