RAPPORT FRÅN SJUKBÄDDEN.

Nu har jag fått lite distans till mitt besök på lasarettet i Helsingborg. Så det blir några bilder därifrån. 

 Sibbe kom naturligtvis och hälsade på hos mej. Då fick han en häftad lapp att sätta på sej, så man kunde avgöra vem han var. Han var nämligen tillåten att besöka mej i min "karantän". Ville inte fördärva sin jacka med klistret, men var inte så rädd om sin panna. (Galenpannan!)

 Den här fåtöljen stod på mitt rum. Där satt jag mestadels om dagarna och virkade på min röda sjal. Men Sibbe snodde platsen när han var på besök. Jag fick snällt finna mej i att ligga i sängen då.

 Ovanför sängen fanns den här installationen. Den behövdes inte för min skull.

Jag hängde upp mitt garn i en sängstolpe, så det inte skulle falla ner på golvet. En sån anordning skulle jag kunna tänka med att ha hemma. Men det hade nog inte sett så snyggt ut här.

 Det fanns en TV också. Men minsann blev det inte en selfie, när jag fotade den. Jag tittade inte så mycket på den. Mest när det var nyheter. Men ljudet var lite "burkigt" så jag tröttnade på den apparaten lätt.

Det här bordet stod intill min säng. Det stod på hjul, så när jag skulle äta, stod brickan där och det var lätt att svänga in över sängen. (Jag satt naturligtvis upp med fötterna utanför sängen, när jag åt.)

 Nu har sjalen blivit ännu större och garnet hade tagit slut. Så Sibbe fick ta med sej ett nytt, så jag kunde arbeta vidare.

Den här bilden har jag visat tidigare, när jag trodde, att jag hade knäckt koden till mönstret. Jag ville bara visa färgerna. Men det garnet hann nästan ta slut också. 

Men så fick jag sluta virka efter min kranskärls-röntgen, för jag fick inte anstränga armen på ett tag. Jag har inte återupptagit virkningen sen dess heller här hemma.

 Så tog jag ett foto på utsikten från mitt rum över en del av sjukhuset. Det som ser ut som en gårdsplan är faktiskt taket på en del av byggnaderna.

I går var jag tvungen att gå till Apoteket och ta ut medicinerna jag hade blivit ordinerad. I vanliga fall tycker jag inte att det är en lång väg att gå. Men då blev jag tvungen att sätta mej och vila ett par gånger.

Idag kände jag mej ännu piggare, så vi kunde gå en lite längre promenad. Den blev inte så värst lång ändå. Men jag kunde inte låta blir att fota den här fantastiska Ölandstoken.

Sen blev det en liten vila på en av bänkarna på torget med den obligatoriska glassen. Vi hade rätt hyggligt väder, men när vi satt där, så började molnen torna upp sej. Men solen tog en liten bitte kik genom dem.

Sen blev det hemgång och en god kopp kaffe på balkongen.


Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar! 
♥ ♥ ♥