Utdrag igen från minnesbanken.

Då jag låg på Kronprinsessan Lovisas Barnsjukhus för Den Förfärliga TBCns skull får jag ytterligare nåt minne. När man har TBC måste man skärmbildundersökas som det hette. Det var alltså nån slags röntgen. Jag var ju så liten bara 2 ½ år gammal när jag var med om det för första gången.

Då fick jag ligga på en kall bänk i ett mörkt rum och så sänktes det ner nåt svart kallt mot mitt bröst. Det var ju själva röntgenskärmen vad jag har förstått senare. Det kändes inte alls bra för rummet var ju mörkt och jag fick nått väldigt kallt över mej. Då var jag allt lite rädd ändå.

Senare när jag var lite större och frisläppt från sjukhuset fick jag gå på undersökningar igen. Då var jag ju så stor att jag kunde stå upp framför skärmen med hakan ovanför, så man kunde ta bilderna. Jag är ju inte sjukvårdskunnig, så mitt minne av dessa sakerna kanske låter underligt för andra. Men då var jag inte så rädd längre för då var jag ju van.

Under tiden som jag låg på sjukhuset hade Mamma och Pappa flyttat till en lägenhet bara ett kvarter ifrån på Gambrinusgatan. När jag fick komma hem dit, så var det en kisse, som var det första jag såg. Den låg i soffan och sov. Vilken upplevelse. Det var en vildkatt de hade fått tag på. Det märktes, för den brukade visst dyka upp på Mammas ben och riva sönder hennes strumpor. Om det var silkesstrumpor vet jag inte, men glad blev hon inte när det gick maskor på strumporna.

Jag ville ju så gärna få ett syskon, men man blev tvungen att vänta tills jag var helt friskförklarad. Så jag fick en lillasyster när jag var 6 år som först. Det har jag beskrivit i av Barns och Spenabarns mun förut. Där har jag skrivit ett par barnhistorier och en alldeles sann, som jag själv har stått för.

Det förstår du nog att vi tittade på Let´s Dance ikväll. Men det är för tidigt att säga vem som skulle bort och vem som skulle bli kvar. Nu blev det ju Denise Rudberg som försvann för denna gången.

Nu blir det en liten rolig historia att avsluta kvällen med.

Lille Urban skulle få ett syskon och eftersom det skulle komma vid juletiden hade mamma samtidigt som hon berättade om livets gång också sagt att det var en julklapp till Urban.

Barnet kom mycket riktigt precis på julafton och Urban blev väldigt glad.

Året därpå frågade mamma vad Urban ville ha i julklapp.

Han funderade ett tag och sa:

- Jo om du inte blir alldeles för tjock, så skulle det vara kul med en ponny i år.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Tack för att du tittade in hos mej! Jag blir jätteglad om du skriver en kommentar!